Tekst üüb Öömrang |
Osmanlı İmparatorluğu Devlet-i Âliyye-i Osmâniyye دولت عثمانیه Osmaansk Rik | |||||
| |||||
Woolspröök: دولت ابد مدت Devlet-i Ebed-müddet (Di iiwag stoot) | |||||
Amtelk spriak | Osmaansk (Türkisk) | ||||
Hoodstääd | Söğüt (1299–1326) Bursa (1335–1365) Didymoticho (1361–1365) Edirne (1365–1453) Kostantiniyye/Istanbul (1453–1922) | ||||
Stootsfurem | Monarchii Konstitutjunel monarchii (sant 1876) | ||||
Stootsbaas | Sultan | ||||
Regiarangsbaas | Gratwesir | ||||
Grate | 4.800 km² (1299) 5.200.000 km² (17. juarhunert) 3.400.000 km² (saner Vasallen am 1900) km² | ||||
Iinwenern | 30−35.000.000 (1600) 24.028.900 (1906) saner Vasallen 12.600.000 (1922) | ||||
Münt | Akçe, Kuruş, Lira, Sultani, Para | ||||
Grünjlaanj | 1299 | ||||
Natsionaalhümne | Tuleetst: Reşadiye för Sultan Mehmed Resad V. (1909–1918) | ||||
Osmaansk Rik tesken 1481 an 1681 |
Det Osmaans(k) Rik wiar di föörgunger faan a Türkei an hää bestenen faan 1299 bis 1923. Auer flook juarhunerten wiar't det wichtagst lun uun Fööraasien, üüb a Balkan, an uk üüb a Krim an uun Nuurdafrikoo.
1453 haa a Osmaanen Byzanz auernimen an det Uaströömsk Rik ging oner. Det hoodstääd faan't Osmaansk Rik wurd Konstantinoopel (daalang: Istanbul). Efter a iarst weltkriich as det lun faan Mustafa Kemal Atatürk nei apbaud wurden an het sant di tidj Türkei.