Jørgen Randers

Jørgen Randers
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNorway Dezie
Aha enyereJørgen Dezie
aha ezinụlọ yaRanders Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya22 Mee 1945 Dezie
Ebe ọmụmụWorcester Dezie
ŃnàGunnar Randers Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaNorwegian, Bekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụeconomist, university teacher Dezie
ụdị ọrụ yasystem dynamics, okpomọkụ gburugburu ụwa Dezie
onye were ọrụNorwegian School of Economics Dezie
ebe agụmakwụkwọMIT Sloan School of Management, Massachusetts Institute of Technology, University of Oslo Dezie
ogo mmụtaCandidatus realium, Doctor of Philosophy Dezie
Ọrụ ama amaThe Limits to Growth Dezie
Onye òtù nkeClub of Rome Dezie
Ihe nriteAcademic Prize Dezie

Jørgen Randers (amụrụ na 22 Mee 1945) bụ onye Norwegian agụmakwụkwọ, prọfesọ emeritus nke usoro ihu igwe na BI Norwegian Business School, na onye na-arụ ọrụ n'ọhịa ọmụmụ n'ọdịnihu. Ọrụ ọkachamara ya na-agụnye ọmụmụ ọdịnihu dabere na ihe nlereanya, nyocha ihe omume, usoro usoro, nkwado, ihu igwe, ike na akụ na ụba gburugburu ebe obibi. Ọ bụkwa onye otu zuru oke nke Club of Rome, onye nduzi ụlọ ọrụ, onye otu dị iche iche na-abụghị maka uru, onye ndụmọdụ azụmaahịa na ihe gbasara nkwado ụwa na onye edemede. Akwụkwọ ya gụnyere ọrụ dị mkpa The Limits to Growth (onye edemede), na Reinventing Prosperity .

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ya

Randers bụ nwa nwoke nke Norwegian physicist Gunnar Randers na nwa nwanne nwanyị nke Norwegian mountainmaker Arne Randers Heen. Ọ natara Masters of Science na Solid State Physics na Mahadum nke Oslo na 1968, na PhD na Management na MIT Sloan School of Management na 1973, ebe a nabatara ya na mbụ iji mezue PhD na physics. Mgbe ọ nọ na MIT, ọ ghọrọ otu n'ime ndị mbụ na-edekọ akwụkwọ akụkọ anọ nke The Limits to Growth, "ederede seminarị banyere iji ihe nlere kọmputa na-eme ka ọ pụta ìhè n'ihi mmụba akụ na ụba na ọnụ ọgụgụ mmadụ na ụwa zuru oke".

Ọrụ agụmakwụkwọ

N'afọ 1973, a họpụtara ya ka ọ bụrụ osote prọfesọ nke njikwa na MIT Sloan School of Management. N'afọ 1974, ọ hapụrụ MIT iji chụsoo ọrụ na azụmaahịa.

Site n'afọ 1981 ruo 1989 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke BI Norwegian Business School, ọ rụkwara ọrụ dị ka prọfesọ site na 1985 ruo 2015. Kemgbe afọ 2015, ọ bụ Prọfesọ Emeritus.

Site n'afọ 2001 ruo 2012, ọ bụ onye isi nke ngalaba nke Cambridge Institute for Sustainability Leadership, Cambridge.

N'afọ 2013, a họpụtara ya dị ka Prọfesọ Honorary, Mahadum Anglia Ruskin, Cambridge. N'afọ 2016, a họpụtara ya dị ka Prọfesọ Honorary, Fudan Institute for Advanced Study in Social Science, Shanghai. N'afọ 2018, a họpụtara ya dị ka onye nchọpụta nsọpụrụ, ụlọ akwụkwọ Marxism, Mahadum Peking, Beijing.

N'afọ 2019, a họpụtara Randers dị ka onye isi oche nke Ecological Civilization Center na Peking University's Research Institute of Xi Jinping Thought on Socialism with Chinese Characteristics for a New Era.

Mmasị nyocha nke Randers bụ n'okwu gbasara ihu igwe, nhazi ọnọdụ na usoro usoro, ọkachasị n'okwu gbasara mmepe na-adigide, mgbanwe ihu igwe na mbelata okpomoku zuru ụwa ọnụ.

Ọrụ azụmahịa

Na 1974, ọ hapụrụ MIT Sloan School of Management wee guzobe Resource Policy Group, ụlọ ọrụ nyocha usoro amụma dabere na Oslo, wee bụrụ onye isi n'etiti afọ 1974 na 1980.

Na 1980, a họpụtara ya na Ministry of Long-Term Planning, na Oslo, na-etinye aka na atụmatụ macroeconomic.  N'ikpeazụ, a họpụtara ya dị ka osote onye nduzi nke Deminex (NORGE) AS, ụlọ ọrụ na-emepụta mmanụ.

N'agbata 1989 na 1991, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchịkwa nke World City AS, ụlọ ọrụ na-ejide ego na Oslo.

N'agbata 1994 na 1999, ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye isi oche nke World Wildlife Fund International na Switzerland.

Nhọpụta ndị otu

N'oge ọ na-arụ ọrụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke ọtụtụ ụlọ ọrụ gụnyere:

  • yA Bank AS, ụlọ akụ ịntanetị (2006 ruo 2014)
  • 8 eBok AS, onye na-ebipụta akwụkwọ elektrọnik (1999 ruo 2003)
  • 21st Venture AS, ụlọ ọrụ redio na IT (1999 ruo 2016)
  • P4 Radio Hele Norge AS, ụlọ ọrụ redio azụmahịa (1992 ruo 1996)
  • David Livsforsikrings AS, onye na-ahụ maka inshọransị ndụ (1992 ruo 1994)
  • Green Business AS, azụmahịa na ọrụ gburugburu ebe obibi (1989 - 1991)
  • Ụlọ Akụ̀ Norwegian maka Ụlọ Ọrụ (ka 1988 ruo 1992)
  • Åke Larson Construction AS (1988 ruo 1993)
  • Sven Sejersted Bødtker & Co. AS, ndị nwe ụgbọ mmiri (1983 ruo 1993)
  • Sunnmørsbanken Oslo AS, ụlọ akụ azụmahịa (1981 ruo 1985)

N'agbata 1988 na 1993, ọ rụkwara ọrụ dị ka onye isi oche nke Norwegian Institute for Market Research.

Na mgbakwunye, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke:

  • Posten Norge ASA, Norwegian Postal Service (2011 ruo 2015)
  • Norge AS, ụlọ ọrụ redio azụmahịa (2002 ruo 2003)
  • Egroup ASA, azụmahịa ndụmọdụ ịntanetị (1999 ruo 2005)
  • Tomra Systems AS (Tomra), ụlọ ọrụ na-emegharị ihe (1991 ruo 2010)
  • Unique AS, Sandnes, ụlọ ngwanrọ (1984 ruo 1987)
  • Tiki Data AS, onye na-emepụta PC (1983 ruo 1985)
  • Åke Larson Construction AB, Stockholm (1982 ruo 1992)

Jorgen jere ozi dị ka onye otu ndị ndụmọdụ dị iche iche na kansụl ndị na-abụghị maka uru, gụnyere:

  • 2019- The Club of Rome China Chapter, Beijing (Board)
  • 2015-18 Klọb nke Rome, Winterthur (ExCom)
  • 2014-17 AstraZeneca, London (Environmental Sustainability Council)
  • 2004-08 WWF International, Gland (International Board na Exco)
  • 2003-07 Miljøforskningssenteret AS (Board)
  • 2003- The Global Footprint Network, San Francisco (Advisory Council)
  • 2001-08 WWF-Norway, Oslo (Oche oche)
  • 2001-12 British Telecom plc, London (Leadership Panel)
  • 2000-04 Norwegian Research Council (Komiti na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na mmepe)
  • 2000-06 Ntọala nke Tour du Valat, Sambuc, France (Board)
  • 2000-15 Ụlọ ọrụ Dow Chemical, Midland MI (Corporate Environmental Advisory Council)

Nhọpụta gọọmentị

N'afọ 2005-06 ọ duziri Norwegian Commission on Low Emissions, nke " gosipụtara akụkọ na-egosi otu Norway nwere ike isi belata gas na-ekpo ọkụ ya site na 2⁄3 site na 2050". Randers bụ ugbu a (2008) prọfesọ nke atụmatụ ihu igwe na BI Norwegian Business School.

O mekwara ọtụtụ nhọpụta gọọmentị ndị ọzọ, gụnyere:

  • 2016-17 China Council for International Cooperation in Environment and Development, Beijing (Green Transition Strategy for China to 2050)
  • 2015-17 Gọọmentị Obodo Seoul (onye ndụmọdụ pụrụ iche nye Onye isi obodo Park Won Soon)
  • 2014-16 Shanghai Academy of Social Sciences, Shanghai (Shanghai 2050 Plan)
  • 2005-06 Norwegian Ministry of Environment (Chair Commission on Reduction of Climate Gases)
  • 2004-07 Economic Development Board of Rotterdam (International Advisory Board)
  • 2001-02 Global Reporting Initiative (GRI), Washington (Core Measurement Group)
  • 1998-02 OECD, Paris (Roundtable on Sustainable Development)
  • 1985 87 Norwegian Ministry of Social Affairs (Commission on Health Sector Reform)
  • 1979 83 OECD, Paris (Mmetụta mmekọrịta nke ọrụ itinye ego n'oké ọhịa)
  • 1979 United Nations Development Programme (UNDP), Dacca (Nhazi ụlọ ọrụ mmanụ ala na Bangladesh)

Akwụkwọ ndị e bipụtara

  • 1972. The Limits to Growth na Donella Meadows na Dennis L. Meadows.
  • 1980. Akụkụ nke Usoro Dynamics. Nke Jørgen Randers dezigharịrị. MIT Press, Cambridge (Massachusetts), .
  • 1992. Beyond the Limits na Donella Meadows na Dennis L. Meadows.
  • 2012. 2052: A Global Forecast for the Next Forty Years.

Edensibia

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Confino. "It is profitable to let the world go to hell", the Guardian, 19 January 2015. Retrieved on 1 November 2018. (in en)Confino, Jo (19 January 2015). "It is profitable to let the world go to hell". the Guardian. Retrieved 1 November 2018.
  2. 2.0 2.1 BI Norwegian Business School - Jørgen Randers. Accessed Sept 13, 2015.
  3. Gunnar Randers (1975). Lysår. Gyldendal Norsk Forlag. 
  4. Goksøyr (2017-10-26). "Arne Randers Heen" (in no). Norsk Biografisk Leksikon. 
  5. 5.0 5.1 Jørgen Randers. BI Business School."Jørgen Randers". BI Business School.
  6. 6.0 6.1 6.2 Professor Jorgen Randers - Anglia Ruskin University. www.anglia.ac.uk."Professor Jorgen Randers - Anglia Ruskin University". www.anglia.ac.uk.
  7. Jorgen became one of the original four authors of The Limits to Growth, a seminal text on the use of computer-modelling in simulating the consequences of economic and population growth in a finite world
  8. Professor Jorgen Randers — Cambridge Institute for Sustainability Leadership. www.cisl.cam.ac.uk (15 December 2014).
  9. Our history. BI Business School.
  10. Zhou Jinfeng and Jorgen Randers To Co-chair the Ecological Civilization Center of Peking University's Research Institute of Xi Jinping Thought on Socialism with Chinese Characteristics for a New Era- 中国生物多样性保护与绿色发展基金会. www.cbcgdf.org.
  11. 11.0 11.1 11.2 Jørgen Randers CV. Norwegian Business School (2020-01-22)."Jørgen Randers CV" (PDF). Norwegian Business School. 2020-01-22.{{cite web}}: CS1 maint: url-status (link)
  12. Climatestrategy.org. Accessed Jan 4, 2013.

Njikọ mpụga

Àtụ:S-start Àtụ:S-aca Àtụ:Succession box Àtụ:S-end