Evert Taube

Utgaven av Evert Taube er en av de mest aktuelle sakene i dag, med ringvirkninger på ulike samfunnsområder. Fra opprinnelsen til dens innvirkning på dagliglivet har Evert Taube skapt lidenskapelige debatter og har vært gjenstand for en rekke studier og forskning. I denne artikkelen vil vi utforske ulike aspekter knyttet til Evert Taube, analysere dens historiske betydning, dens innflytelse på populærkulturen og dens relevans i dag. I tillegg vil vi undersøke mulige fremtidige implikasjoner av Evert Taube og mulige løsninger på utfordringene den utgjør. Bli med oss ​​på denne spennende reisen gjennom Evert Taubes verden!

Evert Taube
Født12. mars 1890Rediger på Wikidata
Göteborgs Carl Johans församling
Død31. jan. 1976Rediger på Wikidata (85 år)
Maria Magdalena församling
BeskjeftigelseSanger, komponist, skribent, lyriker, låtskriver, kunstner, musiker Rediger på Wikidata
Utdannet vedMalmö Borgarskola
EktefelleAstri Taube
FarCarl Gunnar Taube
MorJulia Sofia Taube
SøskenCarl-Otto Taube
Märta Taube-Ivarsson
Karin Parrow
Gösta Taube
Albert Vilhelm Taube
BarnSven-Bertil Taube
Ellinor Taube
NasjonalitetSverige
GravlagtMaria Magdalena kyrkogård
Medlem avKungliga Musikaliska Akademien (1970–)
Kungliga Akademien för de fria konsterna
Gastronomiska akademien
Utmerkelser
8 oppføringer
Bellmanprisen (1950)
De Nios Stora Pris (1959)
Evert Taube-stipendet (1960)
Illis quorum (1960)
Gustaf Fröding-stipendet (1962)
Stockholms stads hederspris (1973)
Æresdoktor ved Göteborgs Universitet (1966)
The KTH Great Prize (1974)

Evert Taube (1890-1976).

Evert Axel Taube (født 12. mars 1890, død 31. januar 1976) var en svensk forfatter, visesanger, komponist og maler.

Han ble født i Göteborg og vokste opp på øya Vinga i Göteborgs skjærgård. I 1925 ble han gift med Astri Linnéa Mathilda Bergman. De fikk tre barn, den yngste sønnen var Sven-Bertil Taube (1934–2022). Evert Taube døde i Stockholm i 1976.

Evert Taube ble en av Sveriges og Nordens aller mest kjente og folkekjære visesangere, selv om han selv helst ville bli betraktet som forfatter. Han skapte blant annet figurene Fritiof Andersson og Rönnerdahl.

På sin 60-årsdag i 1950 mottok Taube Bellman-prisen fra Svenska Akademin, og i 1960 ble han utnevnt til æresdoktor ved Göteborgs universitet.

Evert Taube tilhørte den tysk-baltiske adelsslekten Taube, introdusert på Riddarhuset som svensk adel på 1600-tallet (nr. 734 på Riddarhuset).

Noen av de mest kjente visene

Bibliografi

Viser og lyrikk

  • Sju sjömansvisor och Byssan Lull samt Flickan i Havanna, 1919
  • Flickan i Havanna, 1922
  • Den Gyldene Freden, Ballader och visor, 1924
  • Bröllopsballader och rosenrim, 1925
  • Kärleksvisor och sjöballader, 1927
  • Frithiof Anderssons visbok, 1929
  • Den Gyldene Fredens Folianter, 1934
  • Ultra Marin, 1936
  • Evert Taubes bästa, 1937
  • Himlajord, 1938
  • Fiorella från Caramella, 1941
  • Sjösalaboken, 1942
  • Ballader i Bohuslän, 1943
  • Evert Taubes nya bästa, 1944
  • Svärmerier, 1946
  • Ballader i det blå, 1948
  • Pepita dansar, 1950
  • I dina drömmar, 1953
  • Evert Taubes bästa, 1954
  • Dikter (Vår tids lyrik), 1955
  • Evert Taubes bästa, 1955
  • Förlustelse och frid, 1957
  • Septentrion, 1958
  • Och skulle det så vara, 1959

Samlinger (utvalg)

  • Samlade visor 1-11, 1945-1951
  • Hjärtats nyckel heter sång, Visor i urval av Sven-Bertil Taube, 1960
  • Så länge skutan kan gå, Visor i urval av Sven-Bertil Taube, 1963,
  • Jag går i mina tankar, Dikter i urval av Petter Bergman, 1965
  • Min älskling du är som en ros, Visor i urval, 1966
  • Sol och vår, Visor i urval av Sven-Bertil Taube, 1967

Prosa

  • Inte precis om kvinnorna, 1918
  • Mina damer och herrar, Roman, 1919
  • På böljan blå, i städer och på land, 1920
  • Oss emellan, 1921
  • På kryss med Ellinor, Prosa och ett flertal visor, 1923
  • Svärmare och stigmän, 1925
  • På gott och ont, 1927
  • Många hundra gröna mil, 1951
  • Jag kommer av ett brusand' hav, 1952
  • I Najadernas gränd, 1954
  • Strövtåg i Ranrike, 1955
  • De fyra vindarnas gata, 1956
  • Vallfart, 1957
  • Västlig horisont, 1957
  • Svarta tjurar, 1958
  • Berättelser under ett fikonträd, 1960
  • Guatemala, 1961
  • Återkomst, 1961
  • Don Diego Karlsson de la Rosas roman, 1962
  • Vid tiden för Astri och Apollon, 1964
  • Flyg till Pampas, 1968
  • Richard Lejonhjärta och Filip II, skuespill, 1970

Priser og utmerkelser

Referanser

  1. ^ a b Autorités BnF, data.bnf.fr, besøkt 10. oktober 2015
  2. ^ a b c d Sveriges dödbok 1830-2020, oppført som Taube, Axel Evert, besøkt 1. januar 2023
  3. ^ a b Brockhaus Enzyklopädie, oppført som Axel Evert Taube, Brockhaus Online-Enzyklopädie-id taube-axel-evert
  4. ^ a b Discogs, Discogs artist-ID 525849, besøkt 9. oktober 2017
  5. ^ www.allmusic.com
  6. ^ det svenske Nasjonalmuséets kunstnerliste, kulturnav.org, utgitt 12. februar 2016, besøkt 27. februar 2016

Eksterne lenker

Forrige mottaker:
Første mottaker og
Cornelis Vreeswijk
Mottaker av Evert Taube-stipendet
(1960 og
1970)
Neste mottaker:
Lennart Hellsing og
Olle Adolphson