I världen av 1844 finns det en stor mångfald av åsikter, information och erfarenheter som kan närma sig ur olika perspektiv. Oavsett om vi pratar om 1844 som ett aktuellt ämne, en relevant offentlig person eller en historisk händelse är det avgörande att förstå vilken betydelse och inverkan det har på vårt samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till 1844, och analysera dess inflytande, omfattning och relevans i olika sammanhang. Genom ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt kommer vi att söka belysa de olika nyanserna kring 1844, för att vidga vår förståelse och generera konstruktiv debatt.
26 april – Karl XIV Johan begravs i Riddarholmskyrkan. Under begravningen kastas för sista gången i Sveriges historia så kallade begravningspengar till folket.
24 maj – Det första morsetelegrammet skickas mellan New York och Philadelphia, med budskapet "What hat God wrought!".
Juni
3 juni – Vävare i Peterswaldau och Langenbielau i preussiska Schlesien startar protester och upplopp mot fabrikörer till följd av försämrade arbetsförhållanden och svält. Revolten slås ned av preussiska armén den 6 juni med elva dödsoffer som följd. Händelsen inspirerar senare Gerhart Hauptmann att skriva pjäsen Vävarna.
28 september – Oscar I kröns tillsammans med sin hustru, drottning Josefina. Kungen får smeknamnet "Framtiden" av oppositionen, som hoppas mycket på hans liberala hållning.
Den svenska riksdagen beslutar att sammanträda vart tredje år istället för vart femte, att lika arvsrätt skall införas och att indragningsmakten skall avskaffas. Det från 1841 vilande förslaget om tvåkammarriksdag förkastas.
Många kristna och muslimska rörelser tar utgångspunkt i detta år för beräkningen av Kristus ankomst.
Sverige antar de gregorianska reglerna för när påsken skall firas.