ARD (Tyskland)
Den här artikeln kommer att behandla ARD (Tyskland) från ett brett och djupt perspektiv, med syftet att ge läsaren en fullständig och detaljerad vision av detta ämne. Vikten av ARD (Tyskland) i dagens samhälle är obestridlig, så det är väsentligt att fördjupa sig i dess betydelse, ursprung, utveckling och återverkningar. Genom en uttömmande och rigorös analys är syftet att belysa de olika aspekterna som kretsar kring ARD (Tyskland), ge relevant och uppdaterad information som gör att vi kan förstå dess relevans idag. Likaså kommer olika synpunkter och åsikter från experter i ämnet att utforskas, för att berika debatten och erbjuda en plural och berikande vision om ARD (Tyskland).
ARD, förkortning för Arbeitsgemeinschaft der öffentlich-rechtlichen Rundfunkanstalten der Bundesrepublik Deutschland, är en samarbetsorganisation mellan de offentliga regionala rundradiostationerna i Tyskland.
Organisationen bildades 1950 i Västtyskland. Sedan 1952 är ARD medlem i den Europeiska Radio- och TV-unionen (EBU).
ARD har sitt säte i Frankfurt am Main.
Historia
ARD skapades 5 augusti 1950 av de då sex regionala stationerna BR, HR, Radio Bremen, SDR, SWF och NWDR (senare delat i WDR och NDR). RIAS i Västberlin var med och hade en rådgivande röst.
ARD:s organisation är gjord för att säkerställa varje stations självständighet. Sedan 31 oktober 1954 sänder ARD en nationell tv-kanal, sedan 1993 kallad Das Erste.
1959 hade antalet medlemmar blivit nio via delningen av NWDR och grundandet av SFB och SR. Under namnet Deutsches Fernsehen sänder man rikstäckande gemensamma TV-program.
1962 tillkom Deutsche Welle (DW) och Deutschlandfunk i organisationen. 1992 följde efter den tyska återföreningen MDR och ORB som nya medlemmar.
1994 skedde en omorganisation när RIAS gick upp i Deutschlandradio, som började drivas tillsammans med ZDF och som därmed lämnade ARD:s organisation. 1998 gick SDR och SWF samman till SWR, och 2003 skapades RBB genom sammanslagningen av ORB och SFB.
Degeto ingår i ARD.
Organisation
ARD är ett frivilligt förbund av nio tyska radio- och TV-stationer. Förbundet (Arbeitsgemeinschaft) grundades 1950 via ett fördrag, Rundfunkstaatsvertrag, där arbetet och organisation slås fast. ARD har en medlemsförsamling som styrelse jämfört med ZDF som har ett programråd (ZDF-Fernsehrat). Församlingen äger rum via arbetssittningar där medlemmarnas representanter deltar. För varje år väljs en av medlemmarna att styra ARD.
Medlemsföretag
År 2005 bestod organisationen av följande företag:
- Bayerischer Rundfunk (BR; Bayerska rundradion)
- Hessischer Rundfunk (HR; Hessiska rundradion)
- Mitteldeutscher Rundfunk (MDR; Mellantyska rundradion)
- Norddeutscher Rundfunk (NDR; Nordtyska rundradion)
- Radio Bremen (RB)
- Rundfunk Berlin-Brandenburg (RBB; Rundradio Berlin-Brandenburg)
- Saarländischer Rundfunk (SR; Saarländska rundradion)
- Südwestrundfunk (SWR; Sydvästrundradio)
- Westdeutscher Rundfunk (WDR; Västtyska rundradion)
Andra kanaler
Kanaler som ARD är med och driver.
- 3sat (tillsammans med ZDF, SRG och ORF)
- KI.KA (tillsammans med ZDF)
- Phoenix (tillsammans med ZDF)
- FUNK (tillsammans med ZDF)
- Arte (tillsammans med ZDF och ARTE France)
Referenser
- ^ ”ABOUT ARD: ORGANISATION FEDERAL MEDIA NETWORK” (på engelska). www.ard.de. ARD. 2018. https://www.ard.de/die-ard/aufgaben-der-ard/ARD-Broschuere-englisch-100.pdf. Läst 7 december 2023.
- ^ ”ARD”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ard. Läst 25 februari 2018.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör ARD.
|