I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Ales Bjaljatski, utforska dess olika aspekter och fördjupa oss i dess betydelse i dagens samhälle. Ales Bjaljatski har fångat uppmärksamheten hos proffs, experter och entusiaster på grund av dess relevans inom olika områden, från vetenskap till populärkultur. Under de kommande raderna kommer vi att analysera dess inverkan och utveckling under åren, såväl som dess möjliga konsekvenser för framtiden. Gör dig redo att fördjupa dig i en upptäcktsresa och lära dig om Ales Bjaljatski, ett ämne som utan tvekan kommer att lämna ingen oberörd.
Ales Bjaljatski | |
Född | Аляксандр Віктаравіч Бяляцкі 25 september 1962 (61 år) Värtsilä nära Sordavala i dåvarande Karelska ASSR, Sovjetunionen |
---|---|
Medborgare i | Sovjetunionen och Belarus |
Utbildad vid | Filologisk Fakultet ved F. Skaryna Statsuniversitet, Institute of Literature of the National Academy of Sciences of Belarus, |
Sysselsättning | Författare, dissident, politisk fånge, lärare, litteraturhistoriker, litteraturvetare, litteraturkritiker, människorättsförsvarare, litterat |
Befattning | |
Deputat Minskaha haradskoha Savjeta deputataw (1991–1996) | |
Arbetsgivare | Vjasna Maksim Bahdanovitj litteraturmuseum |
Maka | Natalia Pinchuk |
Barn | 1 |
Utmärkelser | |
Homo Homini-priset (2005) Per Anger-priset (2006) Andrej Sacharovs frihetspris (2006) Hedersmedborgare i Genua (2010) Hedersmedborgare i Paris (2012) Petra Kelly-priset (2012) Václav Havel-priset (2013) Ales Adamovitj-priset (2014) Hedersmedborgare i Syrakusa (2014) Right Livelihood Award (2020) Nobels fredspris (2022) Order of the Pahonia (2024) Vitrysslands 100-årsjubileumsmedalj Frantsisjak Alyachnovitj-priset Lew Sapieha-priset | |
Redigera Wikidata |
Ales Viktaravitj Bjaljatski (belarusiska: Алесь Віктаравіч Бяляцкі), född 25 september 1962 i Värtsilä nära Sordavala i dåvarande Karelska ASSR i Sovjetunionen, är en belarusisk författare och medborgarrättsaktivist.
Han är mottagare av Per Anger-priset (2006), Right Livelihood-priset (2020) och Nobels Fredspris (2022).
Aljaksandr Bjaljatski utbildade sig i litteraturhistoria och har varit direktör för Maksim Bahdanovitjs litteraturmuseum i Minsk. Han engagerade sig politiskt efter Sovjetunionens upplösning 1991 och var medlem av Belarus Folkfront (BFP), som stod i opposition till president Aleksandr Lukasjenkos styre.
Han grundade 1996 medborgarrättsorganisationen Vjasna med huvudkontor i Minsk i Belarus, i samband med upplösningen av landets parlament och följande nedslående av oppositionella demonstrationer. Organisationen ger stöd till personer som förföljs i Belarus för sina politiska åsikter. Den förlorade genom ett beslut av Högsta domstolen 2003 sin ställning som registrerad ideell organisation (NGO) på grund av sin bevakning av landets presidentval 2001, men verksamheten har fortsatt under inofficiella former.
Bjaljatski har ställts inför rätta ett tjugotal gånger. I augusti 2011 fängslades han och dömdes till fyra och ett halvt års fängelse för skattebrott. Människorättsaktivister i Belarus kallade domen politiskt motiverad, och politiska ledare i EU och USA kallade Bjaljatski för en politisk fånge. Sedan 2020 är han åter fängslad efter att ha gripits i samband med omfattande protester i Belarus. Han har inte fått någon rättslig prövning.
Bjaljatski gifte sig med Natalja Pintjuk 1987.
Bjaljatski fick efter nominering av Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter 2006 års Per Anger-pris med motiveringen: "för att i sin orädda kamp för den vanliga människans rätt, bekämpa förtryck av de mänskliga rättigheterna".
År 2020 tilldelades Bjaljatski och Vjasna Right Livelihood-priset. Priset motiverades med orden: "Genom sitt engagemang för demokrati och frihet har Bjaljatski och Vjasna lagt grunden för ett fredligt och demokratiskt samhälle i Belarus."
År 2022 tilldelades Bjaljatski Nobels fredspris tillsammans med organisationerna Memorial och Center for Civil Liberties.
|
|