Alexander Graham Bell
I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska den fascinerande världen av Alexander Graham Bell. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället kommer vi att undersöka i detalj varje relevant aspekt som har bidragit till att definiera betydelsen och relevansen av Alexander Graham Bell. Genom en omfattande analys kommer vi att försöka förstå orsakerna bakom dess popularitet och hur den har utvecklats över tiden. Dessutom kommer vi att utforska de olika perspektiven som finns på Alexander Graham Bell och hur det har påverkat olika områden i vardagen. Gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och lära dig om Alexander Graham Bell.
.svg){kind=small}
Alexander Graham Bell, född 3 mars 1847 i Edinburgh, Skottland, död 2 augusti 1922 på Beinn Bhreagh nära Baddeck i Nova Scotia, var en skotsk-kanadensisk-amerikansk uppfinnare och dövlärare. Han var son till Alexander Melville Bell.
Biografi
Alexander Graham Bell var professor i Boston i talorganens fysiologi. Han var under hela sitt liv intresserad av att hjälpa hörselskadade och döva människor. Tillsammans med fadern arbetade han med talmetoder och den av honom utvecklade fonetiska skriftens utveckling. För att göra talet ännu mer synbart för de döva konstruerade han en liten pappcylinder med ett gummimembran spänt över, något som anses vara en tidig mikrofon.
Telefonen
En representant för Bell lämnade på förmiddagen den 14 februari 1876 in en patentansökan om telefonen till patentmyndigheten i Washington D.C. Bara några timmar senare samma dag lämnade dock den konkurrerande uppfinnaren Elisha Gray in patenthandlingar till sin egen variant av telefonen, och detta medförde ett dröjsmål innan Bell fick sitt patent godkänt.
Vare sig Bell eller Gray var dock först på plan. 1854 framlade Charles Bourseul ett förslag till elektrisk talöverföring i telegraflinjen. Italienaren Antonio Meucci uppfann en fungerade elektromagnetisk telefon 1856 men saknade ekonomi för att patentsöka och försvara sin uppfinning. Den 15 juni 2002 erkände amerikanska representanthuset (amerikanska kongressens) resolution 269), vilken angav Meucci som telefonens uppfinnare. Kanadas parlament (Bell Canada – senare Nortel – blev senare en bas för landets telekommunikationsindustri) utfärdade dock en motresolution som erkände Bell som telefonens uppfinnare.
Telefonen blev snabbt en succé, och redan 1878 kunde Bell sätta upp den första telefonväxeln i New Haven, Connecticut i USA. Han startade tillsammans med sin svärfar Gardiner Greene Hubbard och ytterligare en finansiär Thomas Sanders telefonföretaget "Bell Telephone Company, Gardiner G.Hubbard, Trustee" som senare blev Bell System.
Övriga gärningar
Tillsammans med sin assistent Charles Sumner Tainter uppfann Bell även fotofonen, en anordning för att överföra ljud med en ljusstråle. Till främjande av dövundervisningen grundade Bell ett flertal institutioner, bland annat Volta Bureau i Washington.
Eftermäle
Enheten decibel är uppkallad efter Bell.
Porträtteringar på film och tv
- Filmen Triumf (1939) är baserad på hans liv och verk. Don Ameche gestaltar Bell och Loretta Young hans hustru Mabel Hubbard Bell.
- Fantasyfilmen The Story of Mankind (1957) med Jim Ameche (bror till Don Ameche) som Bell.
- Biografisk TV-film The Sound and the Silence (1992) med John Bach i rollen som Alexander Graham Bell.
Referenser
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ SNAC, Alexander Graham Bell, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Find a Grave, Alexander Graham Bell, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Internet Movie Database, läst: 15 oktober 2015.
- ^ läs online, www.biography.com , läst: 19 juli 2018.
- ^ läst: .
- ^ University of Toronto & Laval Universitet, George Williams Brown, David Mackness Hayne, Francess Halpenny, George Ramsay Cook, John English, Marcel Trudel, André Vachon & Jean Hamelin (red.), Dictionary of Canadian Biography, University of Toronto Press och Presses de l'Université Laval, läs online, läs online och läs online, läst: 11 februari 2021.
- ^ geni.com.
- ^ läs online, www.thersa.org .
- ^ läs online, www.smenet.org .
- ^ läs online, www.fi.edu .
- ^ Awards For Scientific Research. (på engelska), 40369, The Times, 14 november 1913, s. 5.
- ^ läs online, www.ieee.org .
- ^ Parcs Canada, läs online.
- ^ ”Alexander Graham Bell - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/alexander-graham-bell. Läst 22 november 2020.
- ^ ”Alexander Graham Bell Laboratory Notebook, 1875–1876”. World Digital Library. 1875–1876. http://www.wdl.org/en/item/11375/. Läst 22 juli 2013.
- ^ ”Bell, Gray and the invention of the telephone” (på engelska). Ericsson.com. 30 augusti 2016. https://www.ericsson.com/en/about-us/history/communication/early-developments/bell-gray-and-the-invention-of-the-telephone. Läst 22 november 2020.
- ^ ”Antonio Meucci - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/antonio-meucci. Läst 22 november 2020.
- ^ Cecco, Leyland (27 mars 2018). ”Alexander Graham Bell descendants hit back after tax official queries inventor's legacy” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2018/mar/27/alexander-graham-bell-descendants-canada-telepone. Läst 22 november 2020.
- ^ Iardella, Albert B (1964) (på engelska). Western Electric and the Bell System - A Survey of Service. Western Electric Company. sid. 7–9. http://www.westernelectric.com/history/WEandBellSystemBook.pdf. Läst 31 maj 2014 Arkiverad 22 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden : en uppslagsbok (Ny utg). Bromma: Ordalaget. Libris 8418652. ISBN 9189086376. Sid. 77-78.
Övriga källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö. 1939[sidnummer behövs]
- Lindorm, Erik (1936). Oscar II och hans tid – 1872–1907. sid. 78
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Alexander Graham Bell.
|