Amöbor
I den här artikeln fördjupar vi oss i den fascinerande världen av Amöbor och utforskar dess många aspekter, dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Från sitt ursprung till nutid har Amöbor spelat en grundläggande roll inom olika områden och genererat debatter, reflektioner och känslor bland dem som upplevt det. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka dess inflytande på olika kulturer, dess betydelse i historien och dess projektion in i framtiden. Det spelar ingen roll om Amöbor är en person, ett ämne, ett datum eller något annat element, eftersom dess betydelse överskrider gränser och öppnar oändliga möjligheter att förstå dess väsen och dess inverkan på världen omkring oss.
| Amöba | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota Cavalier-Smith 1998 |
| Rike | Protister Protista |
| Stam | Amoebozoa Lühe 1913 emend. Cavalier-Smith 1998 |
| Understam | Lobosa |
| Överklass | Amöbadjur Rhizopoda |
| Klass | Tubulinea |
| Underklass | Sarcodina |
| Ordning | Tubulinida |
| Familj | Amoebidae Ehrenberg, 1838 |
| Släkte | Amöbor Amoeba |
| Auktor | Bory de Saint-Vincent, 1822 |
| Species | |
| |
Amöbor är ett släkte av eukaryota organismer som räknas till riket protister och hör till gruppen protozoer (tidigare kallade urdjur).
Klassifikation
Amöbor är också namnet på den övergripande familjen Amoebidae, på stammen Amoebozoa, samt på ordningen Amoebida. Därför är det alltid viktigt att ange vilken taxonomisk rang som det syftas på. Amöbor, liksom andra protister, brukar felaktigen grupperas ihop av praktiska skäl, även om de inte är alls närbesläktade. Gemensamt för Amoebozoa är att cellen i något stadium har pseudopodier för rörelse och näringsupptagning. I klassifikationen indelas dessa i två överklasser, Actinopoda och Rhizopoda. Vissa amöbor kan orsaka sjukdomar, den vanligaste människopatogenen är Entamoeba histolytica.
Ekologi
Amöban omringar och omsluter sitt byte i en blåsa kallad näringsvakuol. Födan bryts sedan ned med hjälp av enzymer. Amöbor får sin energi från bakterier och alger som de äter.
Vid fortplantningen bildar amöban två cellkärnor. Sedan delas amöban i två delar. Ibland sker delningen inte fullständig. I detta fall skapar amöban kemiska signaler som uppfattas av andra amöbor. De hjälper sedan vid delningen.
Källor
Noter
- ^ Audouin, Jean-Victor (1826). Dictionnaire classique d'histoire naturelle. Rey et Gravier. sid. 5. http://books.google.com/?id=1I8DAAAAQAAJ&pg=PA158&lpg=PA158. Läst 18 mars 2014
- ^ Infektionsmedicin Ivarsson-Norrby ISBN 91-972689-8-4 (2007, Säve Förlag)
- ^ Angela Sendlinger, red (2008). ”Können sich Einzeller sozial verhalten?” (på tyska). Naturwissenschaften: Daten, Fakten, Ereignisse. Compact Verlag. sid. 108
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Amöbor.
