Amesha Spenta

I dagens värld är Amesha Spenta ett ämne som genererar stort intresse och diskussion inom olika områden. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Amesha Spenta blivit en grundläggande aspekt som påverkar människors dagliga liv, både personligt och professionellt. Från dess ursprung till dess relevans idag har Amesha Spenta varit föremål för studier och analys av experter inom olika områden, vilket genererat ett brett spektrum av åsikter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Amesha Spenta, från dess sociala implikationer till dess inflytande på den globala ekonomin, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta ämne som är så relevant idag.

Amesha Spenta (avestiska: 𐬀𐬨𐬆𐬱𐬀⸱𐬯𐬞𐬆𐬧𐬙𐬀 Aməša Spəṇta; ”odödliga välgörande”) är enligt Zarathustra ett obestämt antal metafysiska arketyper och transcendenta aspekter av Ahura Mazda, vilka i Yngre Avesta blir till självständiga gudomar eller ärkeänglar. I Avesta är de sju till antalet.

Beteckningar

Termen amesha spenta förekommer i den liturgiska texten Yasna Haptanghaiti, där de räknas till sju:

Tre av dem är grammatiskt sett maskulinum, tre är femininum och en är neutrum. I filosofisk och teologisk bemärkelse är de eviga, fullkomliga och könlösa.

Historisk utveckling

I Zarathustras Sånger representerar amesha spenta abstrakta begrepp och motsvarar särskilda mänskliga förmågor och egenskaper. Han räknar Spenta Mainyu (det livgivande medvetandet) som en "odödlig välgörande" men i senare zoroastrism ersätts denne av Ahura Mazda själv.

I zoroastrismen kom de att ersätta de gamla iranska gudarnas sociala funktioner och anknytning till de kosmiska elementen.

Amesha Spenta uppträder som självständiga gudomligheter i Yngre Avesta. I pahlavilitteraturen är de sex gudomligheter med distinkta funktioner och strider under Ahura Mazda mot den onde Ahriman. Här motsvaras också varje Amesha Spenta av en fientlig demon.

Amesha Spenta tillägnas var och en en dag, en månad och en högtid i den iranska kalendern.

Källor

  1. ^ Zarathustra (2023). Sånger: den äldsta iranska diktningen. Umeå: H:ström - Text & kultur. sid. 26-27 
  2. ^ Zarathustra (2023). Sånger: den äldsta iranska diktningen. Umeå: H:ström - Text & kultur. sid. 186 
  3. ^ ”Amesha spenta, Zoroastrianism”. Encyclopedia Britannica. http://www.britannica.com/topic/amesha-spenta. Läst 7 februari 2016. 
  4. ^ ”Amesha spentas”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/amesha-spentas. Läst 7 februari 2016.