Anders Sparrman
Idag ska vi prata om Anders Sparrman, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor runt om i världen. Anders Sparrman är ett begrepp som varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, från politik till populärkultur. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Anders Sparrman och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess dagliga implikationer kommer vi att dyka in i en detaljerad analys av Anders Sparrman för att bättre förstå dess betydelse och relevans i den moderna världen. Utan tvekan är Anders Sparrman ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och dess inflytande fortsätter att växa med tiden. Följ med oss på denna fascinerande resa för att upptäcka mer om Anders Sparrman!
| Anders Sparrman | |
 Sparrman avporträtterad, troligen under 1790-talet. | |
| Född | 27 februari 1748 Tensta församling |
|---|---|
| Död | 9 augusti 1820 (72 år) Stockholm |
| Nationalitet | Sverige |
| Forskningsområde | Naturforskare |
| Institutioner | Uppsala universitet |
| Doktorandhandledare | Carl von Linné |
| Känd för | Linnélärjunge Abolitionist |
Anders Sparrman, född 27 februari 1748 i Tensta församling, död 9 augusti 1820 i Stockholm, var en svensk naturforskare.
Biografi
Anders Sparrman var son till prosten och kyrkoherden Erik Sparrman och Brita Högbom, och härstammade på fädernet från flera prästsläkter i Hälsingland. Sparrman, som var lärjunge till Linné, fick sin utbildning vid Uppsala universitet.
År 1765 följde han med en expedition till Kina som skeppsläkare. Två år senare återvände han och beskrev de djur och växter han funnit i Iter in Chinam – Resa till Kina, som utgavs 1768. År 1772 anslöt han sig till James Cooks andra resa och forskade i Australien, Oceanien och Sydamerika. På Linnés rekommendation reste han 1772 till södra Afrika där han studerade naturlivet och befolkningen. År 1787 deltog han i en resa till Västafrika.
Sparrman var även abolitionist, det vill säga en person som engagerade sig politiskt mot slaveri. Han kom att inneha flera akademiska poster, bland annat som professor vid Collegium medicum i Stockholm 1790. Sparrman, som blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin 1776, verkade på ålderdomen som fattigläkare.
Hans dagböcker publicerades i tre volymer som Resa till Goda Hopps-Udden, södra Polkretsen och omkring Jordklotet, samt Till Hottentott- och Caffer-Landen Åren 1772-1776 . Han publicerade också Catalogue of the Museum Carlsonianum (1786-89), där han bland annat beskrev många av de arter han hade samlat in i Sydafrika och Stillahavsområdet, varav en del var nya för vetenskapen. Kring 1805 började han publicera en serie fågelböcker över Sveriges fåglar, Svensk Ornithologie. Bara den första boken med 68 planscher och 44 textsidor gavs ut och serien förblev ofullbordad.
Litteratur
Vidare läsning
- Per Wästberg: Anders Sparrmans resa, ISBN 9146218920 (2008)
Externa länkar
- Digitaliserad version av Resa till Goda Hopps-udden, Södra pol-kretsen, och omkring jordklotet samt till Hottentott- och Caffer-landen åren 1772-76 m.m. i Libris
- Artilleriofficeren Arrhenius, naturforskaren Sparrman och ekonomen Wadström: tre män på resa i Senegal 1787 hos Digitaltmuseum skapat av Armémuseum
- Anders Sparrman (1748-1820) hos Litteraturbanken
|