I dagens värld har André Malraux blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor i olika sammanhang. Dess inflytande och räckvidd sträcker sig från vardagslivet till mer specialiserade studieområden, vilket genererar en betydande inverkan på samhället i allmänhet. Sedan dess uppkomst har André Malraux väckt nyfikenhet och debatt, vilket motiverat experter och entusiaster att fördjupa sin förståelse och tillämpningar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och aspekter relaterade till André Malraux, vilket ger en omfattande och detaljerad översikt som gör att läsarna kan utöka sin förståelse av detta mycket relevanta ämne.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
André Malraux, född 3 november 1901 i Paris, död 23 november 1976 i Créteil, Val-de-Marne, var en fransk författare, äventyrare och politiker. Han var en dominerande figur inom fransk politik och kultur.
André Malraux studerade orientaliska språk och företog många resor, bland annat som arkeolog till Orienten. Han besökte revolutionsrörelser i Kina på 1920-talet och var själv kommunist till 1939. 1923 greps han för stöld av fyra devatas från Angkor Wat i Kambodja.
Malraux deltog bland annat i spanska inbördeskriget och var chef för internationella flygarbrigaden. Under andra världskriget deltog han i motståndsrörelsen och satt en tid fängslad i Toulon i södra Frankrike. Han var Charles de Gaulles kulturminister 1959–1969.
I sina böcker framställer Malraux sin syn på människan som en absurditet och livet som en principiell omöjlighet: förlösningen ligger i handlingen, den meningslösa heroiska gesten. En av hans mest bemärkta böcker är La condition humaine (Människans lott). Romanen skildrar kommunistiska revolutionärer i Shanghai 1927. Hans bok Erövrarna (1928, översatt 1929) har ramen från en brutal strejk i Kanton 1925.
Länge framstod också Malraux som den store kännaren av revolutionär mentalitet. På 1940-talet övergick han emellertid till att skriva rikt illustrerade konstteoretiska böcker. I boken Fantasiens museum (1947, översatt 1950) vill han hävda konstens universalitet och konsten som den enda utmaningen mot en omöjlig värld.
Malraux nominerades till Nobelpriset i litteratur åtskilliga gånger, första gången 1947.
|