I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Arvid Järnefelt på djupet, analysera dess ursprung, dess inverkan på samhället och dess relevans idag. Arvid Järnefelt är ett ämne som har väckt intresset hos akademiker, specialister och hobbyister i decennier, vilket har lett till passionerade debatter och genererat oändlig forskning och studier. Genom en uttömmande analys kommer vi att försöka belysa detta ämne och tillhandahålla en heltäckande vision som gör att våra läsare kan förstå dess betydelse och implikationer inom olika områden. Följ med oss på denna upptäcktsresa och kunskap om Arvid Järnefelt!
Arvid Järnefelt | |
Född | 16 november 1861 Pulkovo, Ryssland |
---|---|
Död | 27 december 1932 (71 år) Helsingfors |
Andra namn | Arvi Rauta |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Finland |
Sysselsättning | Domare, målare, dramatiker, biograf, författare, översättare |
Befattning | |
Domare | |
Barn | Eero Järnefelt (f. 1888) |
Föräldrar | Alexander Järnefelt Elisabeth Järnefelt |
Släktingar | Kasper Järnefelt (syskon) Eero Järnefelt (syskon) Armas Järnefelt (syskon) Aino Sibelius (syskon) |
Utmärkelser | |
Riddare av Hederslegionen (1930) | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Arvid Järnefelt, född 16 november 1861 i Sankt Petersburg, Ryssland, död 27 december 1932 i Helsingfors, var en finländsk författare.
Arvid Järnefelt var ett av nio barn till generallöjtnanten Alexander Järnefelt och Elisabeth, född Clodt von Jürgensburg. Han var bror till Kasper, Eero och Armas Järnefelt och Aino Sibelius.
Han var utbildad jurist, Arvid och modern Elisabeth stod tolstojanismen nära. I Tolstojs anda verkade de under en tid som bönder i Virkby i Lojo, där de även tog initiativ till att en läsestuga för allmogen startades.