Aurangzeb
I dagens värld är Aurangzeb ett återkommande ämne som genererar stort intresse och debatt. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Aurangzeb varit föremål för studier och analys av både akademiker, experter och fans. Oavsett om det är Aurangzebs inflytande på populärkulturen, dess relevans i modern historia eller dess koppling till samtida frågor, försöker den här artikeln utforska olika aspekter av Aurangzeb och belysa dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Genom detaljerad analys och kritisk insikt strävar vi efter att erbjuda ett heltäckande perspektiv på Aurangzeb och dess relevans i dagens värld.
| Aurangzeb | |
 | |
| Född | 3 november 1618 Dahod |
|---|---|
| Död | 3 mars 1707 (88 år) Ahmednagar |
| Begravd | Tomb of Aurangzeb |
| Sysselsättning | Monark |
| Befattning | |
| Stormogul (1658–1707) | |
| Maka | Dilras Banu Begum Nawab Bai Aurangabadi Mahal |
| Barn | Zeb-un-Nisa (f. 1638) Muhammad Sultan of Mughal (f. 1639) Zinat-un-Nissa Begum (f. 1643) Alam I (f. 1643) Badr-un-Nissa Begum (f. 1647) Zubdat-un-Nissa (f. 1651) Muhammad Azam Shah (f. 1653) Sultan Muhammad Akbar (f. 1657) Mehr-un-Nissa (f. 1661) Muhammad Kam Bakhsh (f. 1667) |
| Föräldrar | Shah Jahan Mumtaz Mahal |
| Släktingar | Jahanara Begum (syskon) Roshanara Begum (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Aurangzeb (fullständigt namn Abul Muzaffar Muhiuddin Muhammad Aurangzeb Alamgir, ibland kallad Alamgir I), född 3 november 1618 i staden Dohad i nuvarande Gujarat, död 3 mars 1707 i Ahmednagar, var en indisk stormogul (mogulrikets kejsare) och regerade 1658–1707. Han var son till Shah Jahan och Mumtaz Mahal och bror till kronprins Dara Shikoh, Jahanara Begum och Roshanara Begum.
Biografi
Han tog makten när han 1658 spärrade in sin far i fortet i Agra. Han tillbringade en stor del av sin tid åt att slå ned upprorsförsök från faderns lojala feodalherrar och hinduiska folk i väldet.
Aurangzeb var fanatiskt hängiven islam. Genom att förstöra talrika hindutempel och mörda indiska präster och furstar framkallade han ett lidelsefullt motstånd från de indiska sekternas sida och föranledde de långvariga krigen med rajputerna.
Som en reaktion på oroligheterna uppstod marathernas politisk-religiösa rörelse och Shivaji, marathaväldets grundare, blev en ytterst farlig fiende för Aurangzeb. Shivaji angrep under ett av sina krigs- och plundringståg Bijapur och inföll år 1662 till och med i stormogulens eget område och slog hans här. Aurangzeb underskattade först denne motståndare, som 1664 förklarade sig oavhängig under titeln maharadja. Då Shivaji dog 1680 ingrep Aurangzeb dock personligen i södra Indien. Han intog Golkonda och Bijapur, vilket innebar att de sista självständiga staterna på Deccan hade fallit.
Även Shivajis son Sambhaji råkade i fångenskap och Aurangzeb lät tortera honom till döds. Men detta gav endast anledning till en ännu lidelsefullare frihetskamp från marathernas sida. Stormogulen själv och hans här blev upprepade gånger slagna. Alltjämt uppbådade Aurangzeb nya krafter mot maratherna och lyckades även slå enstaka härar, men han kunde dock inte slå ned det sega motstånd som maratherna gjorde.
Trots sina svårigheter lyckades Aurangzeb ge mogulriket dess största utsträckning någonsin.
Aurangzeb fick smeknamnet "Tronens prydnad".
Källor
- Kungliga eskapader och kuriositeter från alla länder och tider, Lars Elgklou, Askild & Kärnekull, Stockholm 1982 ISBN 91-582-0274-9 s. 85
Noter
- ^ SNAC, Aurangzeb, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Encyclopædia Britannica, Aurangzeb, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Aurangseb.
- ^ Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”449 (Världshistoria / Orienten)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vrldhist/3/0471.html. Läst 2 september 2021.
- ^ Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”450 (Världshistoria / Orienten)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vrldhist/3/0472.html. Läst 2 september 2021.
| Företrädare: Shah Jahan |
Stormogul 1658-1707 |
Efterträdare: Alam I |