Avskogning
Idag är Avskogning ett ämne som fångar uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på sin historiska relevans, dess inverkan på det nuvarande samhället eller dess betydelse i vardagen, har Avskogning lyckats inta en framträdande plats inom olika områden av livet. Sedan dess uppkomst har Avskogning väckt intresse hos forskare, experter och nyfikna, som har ägnat tid och kraft åt att förstå och analysera dess implikationer. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Avskogning och dess betydelse i dagens värld, och erbjuda en global och detaljerad vision av detta ämne som har lyckats överskrida gränser och kulturer.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Avskogning innebär att ett tidigare skogtäckt område permanent omvandlas till antingen åkermark, betesmark eller annan öppen mark. Det kan ske genom människans inverkan eller av naturliga orsaker, till exempel skogsbrand. Jämför slutavverkning som genomförs för att återbruka skogsmark.
Människans inverkan kan antingen vara direkt, som röjning för åkermark eller bostadsmark, eller indirekt, som när betande boskapshjordar genom att förtära unga plantor förhindrar skogens återväxt. Avskogning genom mänsklig påverkan kallas ofta för skogsskövling. Avskogning av tropiska skogar sker som regel för att utvinna träet.
Avskogning kan leda till förlust av kol i jorden, eftersom döda växter inte förmultnar naturligt och därmed inte återför kolet i växten till jorden.
Skogsskövling
Skogsskövling innebär avverkning utan att ny skog återplanteras i en så hög utsträckning att skogen inte heller själv kan förnya sig genom återväxt. Traditionellt sett röjdes skog för att ge plats åt jordbruksmark eller betesmark, men den industriella revolutionen ökade markant takten på skogsskövlingen.
Påverkan på miljön
Träden och vegetation i allmänhet påverkar vattnets kretslopp på flera sätt:
- skogens tak fångar upp nederbörd, varav en del förångas och går direkt tillbaka till atmosfären
- trädens stammar och biologiskt nedfall från träden skapar en kontrollerad ytavrinning
- rötterna skapar en porös mark med vattenkanaler som bidrar till att marken kan suga upp nederbörden, så kallad infiltration
- skogar förhindrar erosion då rotsystemen håller jorden på plats och binder vattnet
Skogsskövling är ett stort miljöproblem då det kan leda till översvämningar eller erosion då avsaknaden av rötter gör att vattnet inte kan bindas i marken.
Ett skräckexempel på avskogning är Påskön där man högg ner skogen för att resa stenstatyer och bygga hus. När skogen så småningom var borta kunde man inte längre bygga båtar för fiske och fåglarna som brukade bo på ön kom inte längre dit. Detta ledde i sin tur till att befolkningen på Påskön drabbades av matbrist och populationen minskade drastiskt.
Påverkan på klimatet
När skog huggs ned, framförallt regnskog, blir det färre träd och växter kvar för fotosyntes. Mängden koldioxid ökar och skogen blir mindre.
Påverkan på djurliv
Skogar är hem för ett stort antal djur såsom fåglar, däggdjur m.m. Flera djurarter dör ut när människan skövlar skog. Vissa djur flyttar istället in i städerna.
Länder där mycket skogsskövling förekommer
Skogsskövling är vanligt i fattiga länder där svedjebruk är vanligt. Amazonas är ett område där mycket skogsskövling förekommer.
Snabb avskogning förekommer i dag i tropikerna, särskilt av tropisk regnskog och mangroveskog.
Motiv till skogsskövling
Det kortsiktiga skogsbruket är ofta en av viktigaste orsakerna till avskogning. Men de främsta mänskliga orsakerna till skogsskövling är åkerbruk och odling för boskap att beta på; stadsutbredning samt gruv- och petroleumindustri. Andra orsaker är behov av mark för lantbruk och trä till bränsle. Några underliggande orsaker kan vara fattigdom och reformbrist.
Greenpeace menar att många storföretag direkt eller indirekt stödjer skogsskövling i bland annat Amazonas och Ryssland. Detta med motiven att få sojabönor till bland annat kyckling (Kentucky Fried Chicken), nötkreatur (McDonald's) eller trä till massafabriker i Finland.
Klimatförändring
Världens skogar innehåller nästan hälften av världens markbundna kol. Upp till en femtedel av alla utsläpp av växthusgaser kommer från avskogningen. Det är mer än från väg-, luft-, järnvägs- och sjötransporter sammanlagt.
Se även
Referenser
- ^ Carbon loss from tropical forests 'underestimated' BBC 22 maj 2014
- ^ ”Protect forests” (på engelska). Greenpeace. Arkiverad från originalet den 23 december 2012. https://archive.is/20121223234004/http://www.greenpeace.org.uk/forests/?CFID=5803673&CFTOKEN=95852923. Läst 28 september 2006.
| |||||||||||||||||||||||
