Bauxit
I dagens värld har Bauxit fått oväntad relevans. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess resonans i populärkulturen eller dess betydelse inom det akademiska området har Bauxit blivit ett centralt ämne för debatt och reflektion. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Bauxit markerat ett före och efter i hur vi uppfattar världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Bauxit, analysera dess inflytande inom olika områden och dess roll i att forma vår verklighet.
Bauxit, med kemiska formeln AlOx(OH)3∓2x, från franskans bauxite efter att först ha hittats i Les Baux-de-Provence i södra Frankrike, är en lerliknande, rödbrun jord- eller bergart med korniga eller leriga massor, ur vilken aluminium, koppar och järn kan utvinnas. Jordarten består huvudsakligen av aluminiumhydroxidmineraler som innehåller järnsalter, såsom böhmit, diaspor eller gibbsit.
Bauxit är en mycket vanlig jordart. Den bildas av olika bergarter, såsom granit som innehåller mycket aluminium och inte järn som många tror, vittrar sönder och blandas ihop till en aluminiumhaltig lera. Vittringen kallas för lateritbildning, och där förs de flesta beståndsdelarna i bergarten bort med grundvattnet. Bauxiten är ett svårlösligt aluminiumhydroxid, och är då en rest när övriga mineraler förts bort. Bauxit innehåller mellan 25 och 55 viktprocent av aluminium. Det innehåller även några få procent kisel, järn och titan. 1990 var utvinningen av bauxit på 115 miljoner ton. Det förekommer bland annat i Västafrika och i Sydamerika och i Australien; främst i tropiska och subtropiska områden. Australien står för ungefär 31 procent av utvinningen. Bauxit används till framställning av aluminium och föreningar med aluminium, samt vid tillverkning av högeldfasta lergods.
Produktionstrender
2007 var Australien en av topproducenterna av bauxit med omkring en tredjedel av världsproduktionen, följt av Kina, Brasilien, Guinea och Indien. Även om efterfrågan på aluminium snabbt ökar är de hittills kända bauxitmalmsreserverna tillräckliga för att klara av världens efterfrågan på aluminium i flera hundra år. Samtidigt medför en ständigt ökande grad av återvinning av aluminium, vilket främst görs för att minska elförbrukningen vid aluminiumtillverkning, att de kända bauxitreserverna kommer att räcka mycket längre än man tidigare trott.
| Land | Gruvproduktion | Reserver | Reservgrund | |
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2008 (Uppskattat) | |||
 Guinea |
18 000 | 18 000 | 7 400 000 | 8 600 000 |
 Australien |
62 400 | 63 000 | 5 800 000 | 7 900 000 |
 Vietnam |
30 | 30 | 2 100 000 | 5 400 000 |
 Jamaica |
14 600 | 15 000 | 2 000 000 | 2 500 000 |
 Brasilien |
24 800 | 25 000 | 1 900 000 | 2 500 000 |
 Indien |
19 200 | 20 000 | 770 000 | 1 400 000 |
 Guyana |
1 600 | 1 600 | 700 000 | 900 000 |
 Kina |
30 000 | 32 000 | 700 000 | 2 300 000 |
 Grekland |
2 220 | 2 200 | 600 000 | 650 000 |
 Surinam |
4 900 | 4 500 | 580 000 | 600 000 |
 Kazakstan |
4 800 | 4 800 | 360 000 | 450 000 |
 Venezuela |
5 900 | 5 900 | 320 000 | 350 000 |
 Ryssland |
6 400 | 6 400 | 200 000 | 250 000 |
 USA |
– a) | – a) | 20 000 | 40 000 |
 Iran |
– | 500 | – | – |
| Andra länder | 7 150 | 6 800 | 3 200 000 | 3 800 000 |
| Totalt i hela världen (avrundat) |
202 000 | 205 000 | 27 000 000 | 38 000 000 |
a) USA:s gruvbrytning nästan obefintlig.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bauxit, hämtat från Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 2010-09-21.
Noter
- ^ X kan variera mellan 0 och 1.
- ^ Nationalencyklopedins nätupplaga, under uppslagsordet.
- ^ Bauxit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- ^ U.S. Geological Survey, Mineral Commodity Summaries, januari 2009
- ^ http://www.bgs.ac.uk/mineralsuk/commodity/world/home.html