Bestämning
I den här artikeln kommer vi att utforska de mest relevanta aspekterna kring Bestämning, ett ämne som har väckt stort intresse i det samtida samhället. Bestämning har genom åren representerat en diskussions- och reflektionspunkt inom olika områden, både akademiskt och i det dagliga livet. Från dess ursprung till dess nuvarande inverkan har Bestämning varit föremål för många undersökningar, debatter och kontroverser, och har blivit ett ämne av enorm relevans idag. Genom denna analys försöker vi erbjuda en heltäckande och uppdaterad vision av Bestämning, vilket ger läsaren en fullständig och detaljerad översikt som gör att vi kan förstå dess betydelse och implikationer i dagens samhälle.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Bestämning eller determination är ett begrepp inom den lingvistiska syntaxen. Med bestämning avses beroende (avhängigt) satsled. Motsatsen till bestämning är huvudord.
Den kanske mest typiska bestämningen är attributet, vilket har ett substantiv (eller substantiviskt ord) som huvudord, till exempel röd ros. Detta är en nominalfras. Fraser är benämnda efter den ordklass huvudordet tillhör. Andra exempel på fraser är adjektivfrasen mycket vacker, verbfraserna äter gröt, sitter vackert, adverbfrasen helt nyligen och prepositionsfrasen till Damaskus.
En mer precis definition påverkas av hur man väljer att representera syntaktisk struktur. Enligt frasstrukturgrammatiken (även kallad så kallad konstituentanalys eller IC-analys) kan bestämning utgöras av en fras; till exempel nominalfrasen kall gröt i äter kall gröt. Enligt dependensgrammatiken, en alternativ analysmetod, är det endast ordet gröt i nämnda fras som är bestämning till verbet. Detta ord är alltså samtidigt huvudord (till kall) och bestämning (till äter).