Bk (lok)

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Bk (lok) i detalj, och analysera dess betydelse, utveckling och relevans i dagens samhälle. Från dess ursprung till dess nuvarande situation kommer vi att ta upp olika aspekter som kontextualiserar relevansen av Bk (lok) idag. Genom en holistisk analys kommer vi att gå igenom de olika förhållningssätten och perspektiven kring Bk (lok), samt dess inverkan på olika områden i det dagliga livet. På samma sätt kommer vi att undersöka implikationerna av Bk (lok) i det samtida samhället, med tanke på dess inflytande på aspekter som kultur, ekonomi, politik och teknik. Genom den här artikeln försöker vi ge en heltäckande och uppdaterad vision av Bk (lok), för att skapa större förståelse och reflektion över dess påverkan på vår miljö.

O/Bk
BJ O 214 2019-08-31.jpg
BJ O 214 i Järnvägsmuseets tåghall 2019.
FordonstypLok
Tillverkningsår1939–1945
Byggt antal21
TillverkareSverige ASEA
AxelföljdBo'Bo'
Längd (över buffert)12,7 meter
DrivmedelEl 15 kV AC 16,7 Hz
Effekt1 840 kW
Största tillåtna hastighet80 km/h
Tjänstevikt70,8/73,2 ton
OperatörerSverige BJ, GDJ, SJ

O, efter 1948 Bk, är en svensk ellokstyp.

O-loken tillverkades av ASEA i 21 exemplar; 15 för Bergslagernas Järnvägar (BJ) och 6 för Gävle–Dala Järnväg (GDJ). De användes främst i godstrafik.

1948 förstatligades både BJ och GDJ, vilket ledde till att O-loken bytte ägare till Statens Järnvägar (SJ). Hos SJ fanns det redan en loktyp som hade litterat O, så istället fick loken det nya litterat Bk. SJ fortsatte att använda Bk-loken i godstrafik, i huvudsak på sina gamla linjer. Det sista loket togs ur trafik 1975.

Ett Bk-lok rustades upp och återställdes till originalskick inför en resa med Svenska Järnvägsklubben 1972. Loket finns idag på Järnvägsmuseet.

Källor

  1. ^ Karlsson, Lars Olov; Nilsson, Lennart (2014). Ellok vid Sveriges järnvägar. Malmö: Stenvalls. ISBN 978-91-7266-189-9 
  2. ^ "BJ O 214" järnvägsmuseet.se, 8 december 2017. Läst 3 januari 2018.