I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Bk (lok) i detalj, och analysera dess betydelse, utveckling och relevans i dagens samhälle. Från dess ursprung till dess nuvarande situation kommer vi att ta upp olika aspekter som kontextualiserar relevansen av Bk (lok) idag. Genom en holistisk analys kommer vi att gå igenom de olika förhållningssätten och perspektiven kring Bk (lok), samt dess inverkan på olika områden i det dagliga livet. På samma sätt kommer vi att undersöka implikationerna av Bk (lok) i det samtida samhället, med tanke på dess inflytande på aspekter som kultur, ekonomi, politik och teknik. Genom den här artikeln försöker vi ge en heltäckande och uppdaterad vision av Bk (lok), för att skapa större förståelse och reflektion över dess påverkan på vår miljö.
O/Bk | |
BJ O 214 i Järnvägsmuseets tåghall 2019. | |
Fordonstyp | Lok |
---|---|
Tillverkningsår | 1939–1945 |
Byggt antal | 21 |
Tillverkare | ASEA |
Axelföljd | Bo'Bo' |
Längd (över buffert) | 12,7 meter |
Drivmedel | El 15 kV AC 16,7 Hz |
Effekt | 1 840 kW |
Största tillåtna hastighet | 80 km/h |
Tjänstevikt | 70,8/73,2 ton |
Operatörer | BJ, GDJ, SJ |
O, efter 1948 Bk, är en svensk ellokstyp.
O-loken tillverkades av ASEA i 21 exemplar; 15 för Bergslagernas Järnvägar (BJ) och 6 för Gävle–Dala Järnväg (GDJ). De användes främst i godstrafik.
1948 förstatligades både BJ och GDJ, vilket ledde till att O-loken bytte ägare till Statens Järnvägar (SJ). Hos SJ fanns det redan en loktyp som hade litterat O, så istället fick loken det nya litterat Bk. SJ fortsatte att använda Bk-loken i godstrafik, i huvudsak på sina gamla linjer. Det sista loket togs ur trafik 1975.
Ett Bk-lok rustades upp och återställdes till originalskick inför en resa med Svenska Järnvägsklubben 1972. Loket finns idag på Järnvägsmuseet.
|