I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Boksläktet har haft på det moderna samhället. För att förstå dess relevans kommer vi att analysera olika aspekter som sträcker sig från dess ursprung till dess utveckling över tid. Genom historien har Boksläktet spelat en avgörande roll inom olika områden, från kultur till teknik, och har väsentligt påverkat hur människor interagerar och fungerar i dagens värld. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt ska vi noggrant undersöka hur Boksläktet har satt sin prägel på samhället och vilka perspektiv som öppnar sig kring det.
Boksläktet | |
Bok (F. sylvatica) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Bokordningen Fagales |
Familj | Bokväxter Fagaceae |
Underfamilj | Fagoideae |
Släkte | Boksläktet Fagus |
Vetenskapligt namn | |
§ Fagus | |
Auktor | Linné, 1753 |
Arter | |
|
Boksläktet (Fagus) är ett växtsläkte med träd i familjen bokväxter och det enda släktet i underfamiljen Fagoideae. Släktet innehåller 8–10 arter och förekommer naturligt i Eurasien, Nordamerika och Mexiko.
Boksläktet består av lövfällande, stora träd som kan bli upp till 40 meter höga. De har långsmala, spetsiga och kala vinterknoppar. Bladen är hela, elliptiska och hårbräddade. Hanblommorna sitter i långskaftade, rundade samlingar, de är klockformade, fem- till sjuflikade. Ståndarna är 8–16. Honblommorna sitter parvis i en svepeskål (cupula). Stiften är tre. Cupulan är skaftad, taggig, den spricker upp i fyra flikar och omsluter 1–2 nötter. Nöten (bokollonet) blir omkring 1,5 centimeter lång, den är trekantig och vasskantad.
Släktnamnet Fagus kommer av grekiskans fegos, som användes av Homeros, 800 f. Kr, om ett träd som kan ha varit en bok eller en ek.
Kladogram enligt Catalogue of Life:
bokväxter |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|