Brunalger
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Brunalger. Från dess ursprung till dess relevans idag har Brunalger fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Vi kommer att utforska dess höjdpunkter, dess kontroversiella återverkningar och hur det har utvecklats över tiden. Brunalger är ett brett och mångsidigt ämne, så vi kommer att undersöka olika perspektiv och nyckelaspekter för att erbjuda en komplett och berikande vision. Från dess inverkan på samhället till dess inflytande på olika områden, har Brunalger otvivelaktigt lämnat en outplånlig prägel på historien, och denna artikel försöker reda ut alla dess mysterier och tillåta oss att bättre förstå dess betydelse.
| Brunalger | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Chromalveolata |
| Underrike | Stramenopiler Heterokonta |
| Klass | Brunalger Phaeophyceae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Phaeophyceae | |
| Auktor | Hansgirg, 1886 |
Brunalger (Phaeophyceae) är en stor grupp av flercelliga alger som ytligt sett liknar växter, men saknar närmare släktskap med dessa. Tidigare räknades brunalgerna till protisterna och många räknas vardagligt som tång. Brunalger räknas idag till den stora och heterogena gruppen heterokonter, en grupp av eukaryoter i riket Chromalveolata, som främst utmärker sig genom att ha kloroplaster omgivna av fyra membran. De flesta brunalgerna innehåller pigmentet fukoxantin, som ger dem den karaktäristiskt grönbruna färgen de fått sitt namn efter. Brunalgernas förmåga att bilda flercelliga strukturer, med differentierade vävnader, skiljer dem från de övriga heterokonterna. Liksom övriga heterokonter reproducerar de sig dock med hjälp av flagellata sporer och deras könsceller liknar de andra heterokonternas. Genetiskt verkar brunalgernas närmaste släktingar vara gulgrönalger.
Vissa brunalger har en viktig ekologisk roll i den marina miljön, till exempel kelp (Macrocystis) och sargassotång (Sargassum). Utanför Kalifornien bildar kelp (Macrocystis pyrifera), som kan bli 60 meter lång, marina skogar och sargassotång skapar ett unikt habitat i Sargassohavet som den därför givit namn åt. Mycket av den tång som hittas uppspolad på stränder, runt hela jorden, är olika sorters brunalger, till exempel blåstång (Fucus vesiculosus).
Några brunalger används som mat åt både djur och människor, exempelvis brunalgen Laminaria används i soppor (främst i Japan).
Galleri
-
Sågtång Fucus serratus -
Blåstång Fucus vesiculosus -
Molnslick Ectocarpus siliculosus -
Stortare Laminaria hyperborea
Se även
Referenser
- Den här artikeln var ursprungligen en översättning av motsvarande engelskspråkiga artikel den 15 september 2006
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Brunalger.
|
|