Brunstrupig kungshöna

Numera har Brunstrupig kungshöna blivit ett aktuellt ämne inom olika samhällsområden. Dess inverkan har märkts i politik, ekonomi, kultur och människors dagliga liv. Sedan dess uppkomst har Brunstrupig kungshöna väckt stort intresse och genererat debatter och diskussioner kring dess omfattning och konsekvenser. Denna artikel försöker utforska de många aspekterna av Brunstrupig kungshöna, analysera dess inflytande i olika sammanhang och erbjuda en heltäckande bild av dess betydelse i det nuvarande landskapet. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt strävar vi efter att ta itu med Brunstrupig kungshöna ur olika perspektiv och på så sätt bidra till en bredare och berikande förståelse för detta fenomen.

Brunstrupig kungshöna
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläkteTetraophasis
ArtBrunstrupig kungshöna
T. obscurus
Vetenskapligt namn
§ Tetraophasis obscurus
Auktor(Verreaux, 1869)

Brunstrupig kungshöna (Tetraophasis obscurus) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar. Den förekommer endast i bergstrakter i Kina. Arten minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Utseende och läten

Kungshöns är stora rätt fasanlika hönsfåglar med rätt långa, vitspetsade stjärtar. Denna art har rostfärgad strupe, vitaktig buk och är mattare gråbrun ovan än systerarten gulstrupig kungshöna (Tetraophasis szechenyii). Den senare har ljusare strupe, rostfärgade istället för vita spetsar på buk- och flankfjädrar samt blågrå istället för beigegrå på rygg och övergump. Lätet är en högljud blandning av bubblande, gutturala, skrovliga och raspande läten. Kroppslängden är 47–48 cm.

Utbredning och systematik

Brunstrupig kungshöna förekommer i bergstrakter på östra tibetanska platån i östra Qinghai, centrala Gansu samt norra och västra Sichuan. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Fågeln hittas i blandskog, i snårmarker med rhododendron och en samt på alpängar mellan 3000 och 4100 meters höjd. Den lever av löv, blommor, frön och rötter. Dess häckningsbiologi är dåligt känd, men rapporteras placera sina bon både på marken och i träd. Olikt gulstrupig kungshöna häckar den inte kooperativt.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatdegradering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig.

Namn

Brunstrupiga kungshönans vetenskapliga artnamn obscurus betyder "mörk" eller "sotfärgad".

Noter

  1. ^ Birdlife International 2016 Tetraophasis obscurus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ McGowan, P.J.K. & Kirwan, G.M. (2018). Chestnut-throated Partridge (Tetraophasis obscurus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53370 11 december 2018).
  5. ^ Madge, Steve; McGowan, J. K.; Kirwan, Guy M. (2002). Pheasants, Partridges and Grouse: A Guide to the Pheasants, Partridges, Quails, Grouse, Guineafowl, Buttonquails and Sandgrouse of the World. A. C. Black. ISBN 9780713639667 
  6. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1994. Handbook of the Birds of the World, vol. 2: New World Vultures to Guineafowl. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  7. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar