CQD

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av CQD, utforska dess många aspekter, undersöka dess ursprung och analysera dess inverkan på dagens samhälle. I århundraden har CQD varit föremål för beundran, studier och debatt, och dess inflytande sträcker sig till så olika områden som vetenskap, kultur, politik och underhållning. Genom denna omfattande analys kommer vi att reda ut myterna och realiteterna kring CQD, och erbjuda ett nytt perspektiv på ett ämne som fortsätter att fånga vårt intresse och förundran. Förbered dig på en spännande resa genom historien och innebörden av CQD, och upptäck varför den fortsätter att vara relevant i den samtida världen.

CQD i morsekod.

CQD är en tidigare brittisk nödsignal som också användes som morsekod. Morsekoden var (                                         ). CQD har påståtts betyda Come Quick Danger eller Come Quickly Distress men detta är en efterkonstruktion. Från början hade de flesta telegrafister sina rötter vid järnvägs- eller posttelegrafen. Där användes CQ som en allmän anropssignal till alla telegrafstationer. (På engelska uttalat , vilket låter ungefär som seek you, d.v.s. söker dig/er.) År 1904 kom därför Marconiföretagen med förslaget att använda CQ följt av D som nödsignal, där D skulle stå för distress = nöd. Meningen med CQD skulle då vara Allmänt anrop, nöd.

CQD ersattes sedermera med den internationella nödsignalen SOS som från början togs fram i Tyskland. Sedan 1906 hade SOS varit den internationella nödsignalen, men i Storbritannien var man konservativa och fortsatte att använda CQD som nödsignal några år efter det att SOS blivit internationell antaget. När Titanic gick under 1912 sändes både nödsignalerna CQD och SOS för att så många mottagare som möjligt skulle uppfatta nödsituationen. Det var även detta år som USA officiellt antog SOS som nödsignal.

Källor