Charkvaror
Nuförtiden är Charkvaror en fråga som berör ett stort antal människor runt om i världen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Charkvaror blivit ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Oavsett om det är i den personliga, familje-, arbets- eller sociala sfären, påverkar Charkvaror människors liv på olika sätt. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska effekten av Charkvaror och diskutera olika perspektiv och lösningar för att ta itu med denna viktiga fråga idag.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Charkuterivaror eller charkvaror, från franska charcuterie, chair cuite; "kokt kött", är livsmedel baserade på kött som på ett eller annat sätt behandlats. Butiker som är specialiserade på charkuterivaror betecknas charkuterier.
Köttprodukter används synonymt med charkprodukter: Bearbetade produkter som framställs genom bearbetning av kött eller genom vidare bearbetning av sådana bearbetade produkter och vars snittyta visar att produkten inte längre har karaktären av färskt kött.
Cirka 50 procent av allt kött är charkuterivaror. Det finns två typer av charkvaror: oblandade och blandade. Exempel på oblandade charkuterivaror är bacon, kassler och köttfärs. Exempel på blandade charkuterivaror är korv, leverpastej, blodpudding och sylta.
Charkuterivaror brukar vara kylvaror.
Ordet "cuite" i det sammansatta ordet "chaircuite", bör helst översättas med det svenska "tillagat" eller "berett" och syftar alltså inte endast till kokning som beredningsmetod. Därigenom innefattas även bland annat gravning, insaltning och syrning i tillagningsmetoden.
Referenser
Externa länkar
Wiktionary har ett uppslag om charkuteri.
