Constitution Act, 1867

I dagens värld har Constitution Act, 1867 blivit ett ämne av stort intresse och relevans inom olika områden. Den växande betydelsen av Constitution Act, 1867 har väckt en debatt i samhället, vilket genererat ett växande intresse för att förstå dess implikationer. Ur olika perspektiv har Constitution Act, 1867 blivit ett objekt för studier och forskning, vilket ger upphov till många analyser och reflektioner som försöker förstå dess inverkan och omfattning. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Constitution Act, 1867, undersöka dess inflytande i olika sammanhang och dess roll i det samtida samhället.

Constitution Act, 1867 (ursprungligen kallad The British North America Act, 1867, och förkortad BNA Act), omfattar stora delar av Kanadas konstitution.

Genom den skapades en förbundsstat (benämnd som dominion), och uppgifterna för statsmakten definierades, inklusive dess federala struktur, monarkin, Kanadas parlament med underhus samt senat, rättsväsendet och skatterna.

British North America Acts, inklusive denna akt, bytte namn när beslutanderätten över författningen överfördes till Kanada i och med Constitution Act, 1982.

Se även

• Kanadadagen
• Lojalist (amerikanska frihetskriget)
• South Africa Act 1909
• Australiens konstitution

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 4 september 2012.

Fotnoter

1. ^ Constitution Act, 1867 Arkiverad 31 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine., 30 & 31 Victoria, c. 3 (U.K.), R.S.C. 1985, App. II, No. 11.

Externa länkar

• Constitution Act, 1867