Dagstidning

I dagens värld har Dagstidning fått en obestridd framträdande plats. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Dagstidning blivit ett ämne av allmänt intresse som berör människor i alla åldrar, kulturer och samhällsskikt. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på ekonomin är Dagstidning en fråga som inte går obemärkt förbi dagligen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Dagstidning, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess utveckling över tid. Följ med oss ​​på denna turné genom den fascinerande världen av Dagstidning!

Dagstidningar från olika länder
Första sidan av första numret av Svenska Dagbladet, 18 december 1884

En dagstidning är en tidning som först och främst innehåller en allsidig nyhetsrapportering. I Sverige ges dagstidningar ut minst en gång per vecka (se dock veckotidning), internationellt i regel minst två gånger per vecka.

Utgivning

Frekvens

I svensk lagstiftning definieras dagstidning som en skrift som utgör allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning, som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka, jämte tillhörande löpsedel och bilaga. Internationellt förs statistik om dagstidningar som ges ut minst två gånger i veckan.

Det vanligaste är att en dagstidning ges ut med flera upplagor under en veckas lopp. En dagstidning med utgivning sex dagar i veckan har sexdagarsutgivning, en tidning med utgivning alla veckans dagar har sjudagarsutgivning.

Tidpunkt

I Sverige skiljs av tradition på morgontidningar och kvällstidningar, även om "kvällstidningar" numera också försäljs redan på förmiddagen.

Format

De flesta moderna tidningar finns i tre storlekar:

  • Broadsheet: 600 mm x 380 mm, förknippades tidigare ofta med mer traditionella tidningar, men formatet har i flera länder övergivits till förmån för tabloidfomat.
  • Tabloid: hälften så stor som broadsheet med 380 mm x 300 mm, förknippades tidigare med mer sensationsinriktat material i tidningarna än de i broadsheet, men har numera i flera länder blivit standardformat för dagstidningar.
  • Berliner eller Midi: 470 mm x 315 mm, används i vissa europeiska länder.

Tidningar trycks vanligen på billigt, off white-papper[förklaring behövs]. Sedan 1980-talet har tidningsindustrin i stort sett övergått till offsettryck. Införandet av digital teknik sedan 1980-talet har i grunden förändrat tidningsproduktionen och också dess förutsättningar att konkurrera på annonsmarknaden.

Vissa tidningar använder färgat tidningspapper för att särskilja tidningen i tidningsställen. Financial Times och Dagens Industri trycks till exempel på rosa papper.

Typ

Journalisten och författaren Per Svensson beskriver en dagstidning som " koncept att strukturera, redigera och paketera information och åsikter."

Se även

Källor

  1. ^ Definition av en dagstidning – Kungliga biblioteket Arkiverad 29 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 29 december 2014.
  2. ^ ”Norrköpings Tidningar - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norrk%C3%B6pings-tidningar. Läst 8 juni 2020. 
  3. ^ Paterson, Jennifer (5 februari 2014). ”Tidningar tar bort de senaste nyheterna”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/de-senaste-nyheterna-tas-bort-ur-tidningarna. Läst 8 juni 2020. 
  4. ^ citerad av Björn af Kleen i Tidningsbaronernas sista strid i Dagens Nyheter Kultur 7 september 2014, sidan 12

Externa länkar