Den svenska psalmboken 1986

Den svenska psalmboken 1986 är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och i världens alla hörn. Sedan dess uppkomst har Den svenska psalmboken 1986 varit föremål för studier, debatt och beundran, och dess inverkan har märkts i olika aspekter av samhället. Med tiden har Den svenska psalmboken 1986 utvecklats och anpassats till förändringar och tekniska framsteg, och alltid bibehållit sin relevans och sin förmåga att skapa diskussion. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Den svenska psalmboken 1986, från dess historia till dess inflytande idag, i syfte att ge en komplett och berikande vision av detta fascinerande ämne.

Den svenska psalmboken
antagen av 1986 års kyrkomöte
Originalspråksvenska
Genrepsalmbok
Utgivningsår1986
Del i serie
Ingår i serieDen svenska psalmboken
Föregås avDen svenska psalmboken – av Konungen gillad och stadfäst år 1937

Den svenska psalmboken – antagen av 1986 års kyrkomöte (också kallad ”1986 års psalmbok”) är Svenska kyrkans fjärde officiella psalmbok. Dominerande kraft bakom arbetet med psalmboken var Anders Frostenson (1906–2006) som tog initiativ till 1969 års psalmkommitté och som radikalt förnyat psalmens form och innehåll, framförallt genom egna originaltexter men också genom grundliga bearbetningar av äldre psalmer. Även andra, till exempel Britt G. Hallqvist (19141997), Jan Arvid Hellström (19411994), och Eva Norberg (19152004), har lämnat viktiga bidrag genom bearbetningar och nydiktningar.

Psalmerna i Den svenska psalmboken har också alla översatts till finska och givits ut som Ruotsin kirkon virsikirja (’Svenska kyrkans psalmbok’), med samma numrering. Den innehåller även ett tillägg med psalmer från Finlands evangelisk-lutherska kyrkas psalmbok, med texterna både på finska och på svenska, (Psalmerna 71:2, 701-749).

En ekumenisk psalmbok

1986 års psalmbok var en ekumenisk sensation, då de första 325 psalmerna (av 700) är gemensamma för nästan alla kristna samfund i Sverige. Dessa 325 psalmer är resultatet av ett ekumeniskt samarbete mellan femton samfund och rörelser, som tillsammans hade över 3 000 sånger att utgå från i urvalsprocessen. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen antog samma psalmbok som Svenska kyrkan men kompletterade den med ett eget tillägg med hundra sånger (numrerade 701–800). Övriga samfunds psalmböcker där den ekumeniska psalmboken ingår är:

I 1987 års utgåva av Stockholms katolska stifts psalmbok Cecilia ingick den ekumeniska delen. År 2013 kom en ny utgåva där endast 171 av de 325 ekumeniska psalmerna kvarstår, men med annorlunda numrering.

Psalmerna i 1986 års psalmbok

Tillägg

Tidigare använda psalmbokstillägg

Se även

Källor

Fotnoter

  1. ^ Katarina Josefsson (23 januari 2013). ”Ekumenisk psalmbok en framgång” (på svenska). Dagen. http://www.dagen.se/kultur/ekumenisk-psalmbok-en-framgang-1.100868. Läst 6 oktober 2017. 
  2. ^ ”Cecilia”. Katolska liturgiska nämnden. http://www.kln.se/koralboken/. Läst 16 december 2020.