Diskussion:Andra världskriget

Resultatet av avnomineringen blev markeras som läsvärd enligt kriteriet:

• Har efter minst två veckor fått minst fem röster på markera som läsvärd och
• dessa röster ihop med ta bort har utgjort minst 2/3 av det totala antalet röster, eller
• artikeln inte har några röster på behåll av totalt minst 5 röster.
  /Ronny 11 april 2008 kl. 13.52 (CEST)

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

Andra världskriget

• Avnominerad av Pralle 22 mars 2008 kl. 11.34 (CET)
• Motivering: Alldeles för kort för ett så brett ämne, jämför engelska Wikipedias artikel. Mycket tunnt med källor, stora delar av artikeln är mallar och listor och artikeln har en åtgärdsmall. Dessutom nämns inte slaget om Berlin vilket är lite skumt.
• Riktlinjer för röstning.

Ta bort

1. Ace90 22 mars 2008 kl. 13.18 (CET) Inte helt fy skam men verifierbarhet är ett strängt krav för alla utvalda artiklar. Borde omarbetas totalt och få noter.
2. Mr Bullitt 26 mars 2008 kl. 15.34 (CET)
3. Fenrir 1 april 2008 kl. 18.53 (CEST)

Behåll som utmärkt

Markera som läsvärd

1. Popoff 25 mars 2008 kl. 23.43 (CET)
2. Tomas e 2 april 2008 kl. 20.20 (CEST) Nja, inte är den "alldeles för kort" vid en längd om 55k. Särskilt mycket längre bör väl inte någon artikel vara, utan då bör underartiklar utnyttjas. Källorna kunde hanteras bättre, men den är inte källös. Behålla som läsvärd känns rimligt för mig.
3. /Ronny 11 april 2008 kl. 13.28 (CEST) Som Tomas e

Diskussion
Innan avnominering ska man helst ta upp kritik på diskussionssidan, lägga till artikeln i WP:Artiklar i väntan på avnominering och lägga till {{AIVPAN}}. Vints 25 mars 2008 kl. 08.58 (CET)

Trist om en så viktig artikel ska behöva strykas. Hoppas någon historiekunnig tar sig an den, avvaktar med att rösta. Shinzon 25 mars 2008 kl. 12.08 (CET)

Artikeln las till på WP:Artiklar i väntan på avnominering 4 februari av Yvwv. \GhostRider♠ 26 mars 2008 kl. 00.20 (CET)

Står det någonstans hur många soldater det fanns på Axelstaterna och De Allierades sida? I början och i slutet av kriget , som mest ... ???

195.216.40.239. Lidingo 18 oktober 2008 kl. 18.47 (CEST)

Superbra artikel! Verkligen, men dock så var inte den Tyska militären knäckt under första världskriget förrän väldigt sent på kriget. Den tyska befolkningen trodde att Tyskland skulle vinna och man hade faktiskt till och med räknat ut hur lång tid det skulle ta innan U.S.A hade hunnit mobilisera och landsatt sina styrkor i Europa. Det var det jag ville påpeka, det du har skrivit är rätt så vitt jag har läst, men dock så bör ni ändra på eller lägga till att Tyskland moral faktiskt inte alls var brutet under första världskriget. Du kan ju faktiskt om du vill lägga till hungerstrejkerna. Jag tackar så mycket för mig, tyvärr så har jag inga källor än min historia lärare och några böcker som jag tyvärr inte har tillgängligt just nu. Och eftersom det är sommarlov just nu så kan jag inte fråga min lärare. Som sagt, jag tackar så mycket för mig och jag hoppas ni får mycket nytta och kanske ändrar/lägger till något till denna artikeln. 83.249.19.150 2009-08-08T04:12:38 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det borde stå när, var och varför hitler dödade sig själv.

I alla fall vad beträffar den anglo-saxiska historie-skrivningen är Tysklands kapitulation lika med VE-dagen (Victory in Europe).

Vad jag känner till så var Finland officiellt aldrig en axelmakt utan förklarades krig av Storbritannien efter en diplomatisk kris då RAF bombade tyska soldater i Finland. Finlands situation är en pest eller kolera-situation då tyskarna och ryssarna gjorde en plan för att dela Europa mellan sig i Ribbentropp-Molotovs icke angreppspakt. --Llamas 18 december 2010 kl. 22.58 (CET)

Ska vi ha ett kors efter Hitler eller ska det bara användas efter befälhavare som stupat? Wickholm 28 februari 2011 kl. 17.51 (CET)

Tänk även på Roosevelt och Mussolini! Palmerston 28 februari 2011 kl. 18.07 (CET)

Roosevelt dog väl i någon sjukdom, men Hitler och Mussolini blev ju dödade på grund av kriget.Wickholm 5 mars 2011 kl. 19.25 (CET)

Andra världskriget ur västligt perspektiv

Jag är inte utbildad historiker, men i artikeln om andra värlskriget anser jag att man tagit en alltför eurocentrisk ståndpunkt. Om man menar det krig som så småningom rasade i HELA världen kan man inte säga att det började i Europa. Det började då Japan invaderade Manchuriet. Det var två krig som smälte samman i och med att europeiska kolonier blandades in i leken och genom att Tyskland och Japan allierade sig. När Japan sedan anföll Pearl Harbor och tvingade USA att gå med knöts krigen ihop runt klotet. Överuvudtaget är artikeln väldigt koncentrerad kring den europeiska delen av kriget, samt de aktiviteter i Asien där de allierade deltog. Väldigt lite är skrivet om det som gäller Asien, slagsidan åt väst är total. Massakern i Nanjing är tämligen okänd i väst, men var ett enormt trauma som Kina inte glömmer. Om det är världskriget man menar anser jag att man måste se det hela från ett globalt perspektiv också. Annars gäller texten bara den europeiska delen av kriget.

Med andra världskriget menas kriget mellan axelmakterna och de allierade. Krig mellan andra stater som rasade samtidigt har egna artiklar som t.ex. Finska vinterkriget, och Andra kinesisk-japanska kriget. /ℇsquilo 21 augusti 2012 kl. 07.24 (CEST)

Men då borde det förklaras i artikeln andra världskriget ℇsquilo. Och det ligger definitivt något i kommentaren - Andra kinesisk-japanska kriget nämns inte alls i andravärldskrigsartikeln medan det i artikeln Andra kinesisk-japanska kriget står att det var en del av Stillahavskriget i Andra världskriget. --AHA (disk) 21 augusti 2012 kl. 08.55 (CEST)

Och där upptäckte jag mitt fel - Andra kinesisk-japanska kriget benämns "andra sino-japanska kriget" i andravärldskrigsartikeln. Men som sagt - artikeln börjar med att säga att "det var en global väpnad konflikt som pågick från 1939 till 1945 och involverade större delen av världens nationer" - då borde också resten av artikeln spegla det eller förklara varför artikeln inte gör det. --AHA (disk) 21 augusti 2012 kl. 09.06 (CEST)

Det står naturligtvis användare fritt att med hjälp av goda källor utveckla artikeln om Andra världskriget. I förlängningen kan man dock få problem med det här resonemanget. Ska man inte få prata om Stormaktstiden i ett internationellt perspektiv (Under stormaktstiden utvecklade övriga Europa sin koloniala handel) t.ex. bara för att begreppet visar en svensk synvinkel? Ska vi säga att kartbilden i artikel Världskarta är felaktig? Eller kan man kanske utgå från att objektivitet helt enkelt inte existerar i historieskrivning utan man måste utgå från ett perspektiv? MVH//Idunius 21 augusti 2012 kl. 09.17 (CEST)

Jag skulle säga att det är direkt olämpligt att använda "stormaktstiden" som epok i annat än svensk historia. I allmän europeisk historia talar man om den tidigmoderna perioder, i Japan tidig Edo. Att prata om "Japan under stormaktstiden" vore om något att anta en snäv svensk synvinkel.

andejons (disk) 21 augusti 2012 kl. 09.31 (CEST)

Om man föreläser om svensk historia, t.ex. stormaktstid, och gör en snabb koppling till något som sker samtidigt någon annanstans, ser jag det som direkt olämpligt att byta epokbenämning då det dock är svensk stormaktstid man behandlar och man vill ställa ett annat skeende i relation till denna. Lägg märke till ordet "övriga" i exemplet ovan som visar att det är svensk historia som avhandlas. Jag kan hänvisa t.ex. till Haydn White för att fördjupa hur begreppen kan användas för att beskriva, och förhålla sig till, historieämnets relativitet. MVH//Idunius 21 augusti 2012 kl. 10.36 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Andra världskriget är ett väldigt stort och komplext ämne. Det är därför som huvudartikeln medvetet är kortfattad och översiktlig med en massa {{Huvudartikel}}-mallar som länkar till Stillahavskriget, Operation Barbarossa, Slaget om Frankrike etc. Avsnittet Andra områden skulle kanske kunna byggas ut med underrubriker om Kina, Spanien och Abessinien och länkar till respektive artikel. Prefixet Sino- är för övrigt en anglicism som bör bytas ut mot Kinesisk-. /ℇsquilo 21 augusti 2012 kl. 09.38 (CEST)

Om andra världskriget står härovan: ”Om man menar det krig som så småningom rasade i HELA världen kan man inte säga att det började i Europa.” Det kanske kan vara en rätt iakttagelse, men nu är det så att begreppet ”andra världskriget” i all historieskrivning är förknippat med och allmänt benämningen på det krig som började med Tysklands anfall mot Polen den 1 september 1939. Wvs (disk) 21 augusti 2012 kl. 09.51 (CEST)

Det tycker jag nog att man kan säga att det gjorde. Visserligen var världen ingen idyll innan heller, men andra världskriget började i Polen och spred sig sedan till Frankrike, Norge, Sovjetunionen och Nordafrika. Det som gjorde att kriget spred sig till Stillahavsområdet var det faktum att Japan var allierat med Tyskland och därmed i krig med Storbritannien, Frankrike, Nederländerna m.fl. och därför kunde anfalla och ta dessa länders kolonier. När Japan för att möjliggöra fortsatt expansion anföll USA drogs USA även in i kriget i Europa av samma anledning. Kina däremot var aldrig någon allierad och västländernas intresse i Kinesiska inbördeskriget var ganska ljummet. Konflikter som andra kinesisk-japanska kriget och Finska fortsättningskriget är ju intimt förknippade med andra världskriget eftersom ena parten i dessa krig även var involverade i andra världskriget, men man måste avgränsa ämnet också. /ℇsquilo 21 augusti 2012 kl. 12.19 (CEST)

Det handlar väl om den definitition, och någonstans måste man dra en gräns. Finska fortsättningskriget ser jag som en del av andra världskriget, eftersom det inte bara var Sovjetunionen som var inblandad i andra världskriget, utan tysk trupp även deltog på den finländska sidan. Vinterkriget däremot inte. Inte heller Italienska invasionen av Albanien eller Abessinienkriget är det, även om Italien tillhörde axelmakterna och motståndsrörelserna senare fick stöd av de allierade. Italiensk-grekiska kriget är kanske gränsfall, åtminstone fram till Tyskland ingriper för att hindra ett Italienskt fiasko och Storbritannien landsätter trupper i Grekland. Nu kan man ju hävda att de allierade gav stöd till kinerserna i kinesisk-japanska kriget och USA använde kineiska flygfält vid sina bombningar av japanska mål, men det var ju först efter pearl harbour, så jag skulle kunna tänka mig att hävda att efter 1941 kan kalla kinesisk-japanska kriget för en del av andra världskriget. Men jag antar att det finns mängder med försök till definitioner.--FBQ (disk) 22 augusti 2012 kl. 14.04 (CEST)

Citat från artikeln om första världskriget:

Tyckte att det var lite intressant eftersom man i Sverige fortfarande ofta benämner andra världskriget med just "kriget". Vet dock inte om det passar med ett avsnitt om etymologi här, andra världskriget blev naturligt det bästa namnet och mig veterligt är det väl bara här i Sverige som det fortfarande kallas så, då inget senare krig påverkat oss på samma sätt. Men om jag har fel och det finns fler exempel på samma eller andra namn världen över skulle man kunna nämna det. Groff (disk) 4 december 2012 kl. 11.06 (CET)

Det kanske borde nämnas i artikeln när kriget började kallas andra världskriget, det är ju också kopplat till avgränsningsproblematiken som diskuteras ovan. (Som en anekdot, som antagligen inte hjälper artikeln på annat sätt än att peka ut en riktning att söka efter källor i, kan jag berätta att när jag var i Frankrike för ungefär 10 år sedan kom just Groffs fråga upp, och de jag talade med sa att la guerre fortfarande syftade på första världskriget.) //Essin (disk) 4 december 2012 kl. 13.14 (CET)

Kanske skulle man behandla det i en artikel om just "Kriget" som nu omdirigerar till "krig". Eller passar det bättre på Wiktionary? Groff (disk) 8 december 2012 kl. 21.24 (CET)

Det skulle nog passa bättre på Wiktionary, även om "Kriget" ofta avser ett visst krig är det ju inte ett avgränsat koncept riktigt, och de specifika krigen finns det ju redan artiklar om. //Essin (disk) 10 december 2012 kl. 18.17 (CET)

Har den verkligen ännu inte skrivits under? Putin och Japans ledare möttes ju för ett tag sen angående just detta, men de skrev alltså inte under något? De hade jag fått för mig. En annan fråga (som kanske inte egentligen tillför artikeln något) är huruvida dagens ryska federation kan stå till svars för vad den sovjetiska unionen gjorde för snart 70 år sen. Groff (disk) 14 oktober 2013 kl. 19.11 (CEST)

Här står det: "Med Tyskland slöts däremot aldrig någon permanent fred. Först i och med kalla krigets slut, Sovjetunionens upplösning och Tysklands återförening inträdde kunde ett fredsfördrag undertecknas, i samband med vilket Tyskland formellt accepterade de Allierades annektering av den östra fjärdedelen av Tyskland." Kan någon kunnig utveckla/förklara detta med att de Allierades annektering av fd Östtyskland? Jag förstår inte. Hyperboré (disk) 19 januari 2014 kl. 21.47 (CET)

Det syftar på den del av Tyskland som låg öster om DDR och som numera tillhör Polen. Tostarpadius (diskussion) 13 december 2015 kl. 14.50 (CET)

Artikeln har en massa kategorier med länder. Skulle vi inte kunna ta bort dessa då Kategori:Andra världskriget redan ligger i dessa kategorier? Det blir lite dubbelt att ha dem även här och vi brukar väl "korta ner" så med "huvudartiklar" för en kategori. Eller missar jag något? /Hangsna (diskussion) 13 december 2015 kl. 10.57 (CET)

Nej, Du har alldeles rätt. Tostarpadius (diskussion) 13 december 2015 kl. 14.49 (CET)

@Hangsna @Tostarpadius Vad blev resultatet av denna diskussion många år efter? Det som jag tänker på är att andra världskriget involverade världens alla länder. Behöver vi fler kategorier? --Vannucci (diskussion) 9 februari 2023 kl. 16.57 (CET)

Det finns underkategorier som är kopplade till kategorin. Det är rimligt. Man kan diskutera vad som skall ligga var, men det hör inte till artikeldiskussionen. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2023 kl. 18.20 (CET)

Nu har jag lagt underkategorierna som finns i sina länders kategorier. Övriga flyttade jag från artikeln till huvudkategorin. Tostarpadius (diskussion) 10 februari 2023 kl. 01.38 (CET)

Stycket om bakgrunden till kriget handlar främst om Tyskland. I och med att kriget inte hade varit möjligt utan Molotov-Ribbentroppakten så bör man även ta upp bakgrunden i Sovjet och Stalins motiv. Ryssland hade förlorat stora landområden under första världskriget som pakten syftade att ta tillbaka. Sen fanns det Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921 som det nog är ganska tyst om i svensk historieundervisning. Hela stycket "Hade andra världskriget kunnat undvikas?" är spekulativt och saknar källor.Åkebråke (diskussion) 2 januari 2016 kl. 20.13 (CET)

Vad åsyftas? Siffran förekommer såvitt jag kan se bara i faktaruta, inte i texten, och är inte källbelagd. - Tournesol (diskussion) 29 april 2020 kl. 23.13 (CEST)

Halvlåst 1 v 2022-03-06. Invändningar välkomna nedan. / Anhn ✎ 6 mars 2022 kl. 06.04 (CET)

Det är oencyklopediskt att ta med icke vedertagna förkortningar i artikelns inledning. Andra världskriget heter just andra världskriget på svenska, det finns ingen allmänt använd förkortning för detta krig på vårt språk. Det spelar ingen roll om somliga militärer eller historienördar på senare år må ha börjat skriva ”VK2” på sina hemsidor, det är inte så allmänheten kallar kriget. Jag har läst mycket om världskrigen genom åren, men har faktiskt aldrig stött på den förkortningen tidigare. Det känns inte heller särskilt seriöst rent allmän att svänga sig med förkortningar när man skriver om en av historiens största tragedier och man bör undvika förkortningar där det inte underlättar läsningen. A Coup of Coffee (diskussion) 21 november 2022 kl. 02.20 (CET)

Enligt inlagd facklitteratur förekommer VK2 sedan minst 1975 och förklaras ej i verket, därav är förkortningen VK2 redan vedertagen för läsande. Att just du inte kommit i kontakt med förkortningen är ett rent under från min vinkel, eftersom det från min sida alltid varit vedertaget. Att det bör stå med i introt är just för att folk som du enkelt ska kunna hitta förkortningen om ni råkar stöta på det i diverse läsande och ej förstår dess betydelse. Förkortningen WW2 förekommer likaså i introt på den engelska sidan och diverse.--Blockhaj (diskussion) 21 november 2022 kl. 02.33 (CET)

Vi behöver en gråzon till diskussionen, för detta går ingenstans. @Esquilo:, @Anhn:, @Kitayama:, vad har ni för åsikter gällande förkortningar i introt på en historisk artikel? Specifikt förkortningarna VK1 och VK2 för första och andra världskriget. Det finns facklitteratur från 70-talet med dessa och de används idag akademiskt.

Källor

• Överste av 1:a graden Jan Wickbom (8 juli 2019). ”Omvärldens krav på en svensk Hård Kärna (HK)”. Kungliga Krigsvetenskapsakademien (kkrva). kkrva.se. https://kkrva.se/omvarldens-krav-pa-en-svensk-hard-karna-hk/. Läst 18 november 2022. 
• Robin Häggblom (14 december 2020). ”Ålandsfrågan anno 2020”. Kungliga Krigsvetenskapsakademien (kkrva). kkrva.se. https://kkrva.se/alandsfragan-anno-2020/. Läst 18 november 2022. 
• Jahn Charleville, red (1975). ”Kanadas flygvapen (s.10–15), Danmarks flyvevåben 25 år (s.18–19), Landet runt (s.38–42)”. FlygvapenNytt (Sveriges flygvapen) (3): sid. 15, 18, 40. https://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1975-3.pdf. Läst 21 november 2022. ”En av RCAF:s VK2-bombare.¹ Men erfarenheterna från VK2-² Sovjet högtidlighåller 30-årsdagen av VK2:s slut.³”. 
• ”Signalspaning, Optikspaning”. FlygvapenNytt (Sveriges flygvapen) (4): sid. 22, 23. 1978. http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_4_78_optisk_lbev.pdf. Läst 21 november 2022. 
• ”Flög en ryss redan 1884?”. FlygvapenNytt (Sveriges flygvapen) (1): sid. 37. 1979. https://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1979-1.pdf. Läst 21 november 2022. 

--Blockhaj (diskussion) 21 november 2022 kl. 02.43 (CET)

Jag är starkt emot att lägga in en facklitterär förkortning i inledningen till en artikel om en av 1900-talets största tragedier. Kitayama (diskussion) 21 november 2022 kl. 02.45 (CET)

Kan du vidareutveckla?--Blockhaj (diskussion) 21 november 2022 kl. 02.53 (CET)

Ingen av källorna är någon historisk fackskrift. FlygvapenNytt handlar om militära texter som tycks sakna akademiskt anslag, texterna hos Krigsvetenskapsakademin har möjligen en akademisk ansats, men exemplen är blogginlägg, inte några genomarbetade skrifter. Inget av detta visar att förkortningen VK2 skulle vara vedertagen bland allmänheten eller ens användas av historiker på området. A Coup of Coffee (diskussion) 21 november 2022 kl. 03.41 (CET)

Bloggen är Krigsvetenskapsakademins egna och hör till akademisk skrift. Flygvapennytt är flygvapnets egna tidskrift och är definitivt akademisk. Dina påståenden är enbart personlig preferens och hör inte hemma på Wikipedia. Och vad som är vedertaget bland allmänheten är inte en giltig anledning att ta bort information på Wikipedia. Allmänheten är ett extremt brett begrepp som inte är hållbart vad gäller standardiserad förståelse. Då kan vi lika gärna flytta artikeln stridsvagn till pansarvagn, kulspruta till maskingevär, robot till missil, etc, samt ta bort all akademisk information som ingen påläst förstår. Dina yttranden saknar grund medan jag slänger in källa efter källa. Till exempel har jag aldrig träffat en kotte som brukar begreppet "det stora kriget", men jag går inte och jävlas för det eftersom det är källbelagt.--Blockhaj (diskussion) 21 november 2022 kl. 04.13 (CET)

De anförda källorna verkar samtliga riktade till en ganska begränsad publik, med specialintresse för militärhistoria, men de räcker enligt mig för att visa på att det är mer än ett uttryck som råkat användas en enstaka gång. Begrepp och förkortningar som används i smalare kretsar kan mycket väl finnas i artiklar, men som påpekats är det inte självklart att de skall stå fetstilta i inledningen. Att bara ha dem i etymologi-sektionen är ett sätt att hantera dem på, att låta dem stå i inledningen men kursiverade istället för fetstilta är ett annat (jag undrar så t.ex. också om "stormaktskriget" egentligen borde vara fetstilt: den benämningen torde idag också den vara ytterst sällsynt).

andejons (diskussion) 21 november 2022 kl. 08.20 (CET)

Wikipedia:Skrivregler#Förkortningar_och_meningsbyggnad. Generellt sett ska man skriva ut förkortningar, i synnerhet sådana som inte är allmänt kända som vk2. För förkortningar som är i allmänt bruk även i talskråk brukar man skriva förkortningen (tv och inte televisionsmottagarapparat). /ℇsquilo 21 november 2022 kl. 09.24 (CET)

VK1 och VK2 (med variationer: VK 2, VK-2, etc) förekommer såvitt jag vet aldrig utskrivna som "världskrig 2/världskriget 2", etc (se de tillagda källorna). De förekommer enbart som förkortningar för första och andra världskriget. Jag börjar även ana att de kanske är Sveriges försvarsmakt som myntat begreppen, eftersom de återfinns i både Tidskrift i sjöväsendet och Flygvapennytt sedan åtminstone 1970-talet.--Blockhaj (diskussion) 21 november 2022 kl. 11.12 (CET)

Att de förkortningarna förekommer styrks av källor och därför kan det också stå i ingressen. Men jag tycker inte att vi behöver använda de förkortningarna i löpande text. /ℇsquilo 21 november 2022 kl. 14.57 (CET)

Jag tycker både förkortningen och beteckningen "stormaktskriget" bara ska behandlas i etymologiavsnittet. Men att de absolut ska behandlas där. De kan möjligen stå i ingressen, men det är inget förtydligande att ha sällsynta förkortningar och obsoleta beteckningar där. I det här fallet. Snarare är det störande. LittleGun (diskussion) 21 november 2022 kl. 16.11 (CET)

LittleGun: "obsoleta" > "föråldrade" :P

I min åsikt bör ingressen alltid täcka ett antal olika namn, så länge de eller deras förtydligande inte tar upp för mycket plats. Detta skapar ett öppnare och mindre strikt bemötande för den läsande eftersom flera begrepp get intyget att flera vinklar täcks i artikeln.--Blockhaj (diskussion) 21 november 2022 kl. 19.26 (CET)

Okej, jag tycker bara att de ska stå i ingressen om de verkligen är etablerade och använda. För att man ska komma till skott, och berätta om vad uppslagsordet handlar om. Vad artikeln handlar om är anledningen till att den läsande besökt artikeln. LittleGun (diskussion) 22 november 2022 kl. 07.40 (CET)

"stormaktskriget" var ett allmänt etablerat begrepp vid tiden för andra värrldskriget och åren strax därefter. Ordet finns med i Norstedts uppslagsbok 1948 Wvs (diskussion) 22 november 2022 kl. 14.29 (CET)

Etymologi handlar om ett ords ursprung och utveckling. Det är inte ett avsnitt för alternativa namn eller förkortningar. /ℇsquilo 23 november 2022 kl. 09.51 (CET)

Lätt fixat med en rubrik "Etymologi, alternativa namn och förkortningar", eller nåt. LittleGun (diskussion) 23 november 2022 kl. 14.43 (CET)

Argumentet att förkortningen finns i fackliteratur sedan 1975 är inadekvat. I en artikel som riktar sig till allmännheten bör man inte använda sig av ett språkbruk och av en nomenklatur som är hämtad från fackliteratur. 94.255.241.159 23 februari 2024 kl. 07.55 (CET)

Begreppet stormaktstiden var nytt för mig när jag först la in det i artikeln, men sedan dess har jag stött på det i diverse olika verk. Wvs kan du slänga in ovan pdf som fotnot i artikeln?--Blockhaj (diskussion) 22 november 2022 kl. 18.02 (CET)

Lade till noten i etymologi.Tog bort motsvarande noter från inledningen Ok? Wvs (diskussion) 22 november 2022 kl. 18.57 (CET)

Uppdelningen är extremt förenklad. Jag föreslog på malldiskussion:slagfakta#Tidsperiod för stridande och befälhavare? att på stora och komplicerade krig som det här behövs tidsperioder för olika parters deltagande på en sida. I det här fallet gäller det främst Sovjetunionen (ska den betraktas som en tredje sida till 1941?) men också Frankrike som fn inte står i faktarutan alls. //Essin (diskussion) 15 januari 2024 kl. 11.55 (CET)