Estlands premiärminister
I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Estlands premiärminister i olika sammanhang och dess relevans i dagens samhälle. Estlands premiärminister har varit föremål för studier och intresse genom historien, och dess inflytande sträcker sig till olika områden, från ekonomi till politik, inklusive vetenskap och kultur. Under de kommande raderna kommer vi att analysera hur Estlands premiärminister har format vårt sätt att tänka och agera, och hur det fortsätter att påverka vårt dagliga liv. Från dess ursprung till sin samtida utveckling kommer Estlands premiärminister att fortsätta att vara ett relevant ämne av intresse för alla som vill bättre förstå världen omkring oss.
| Estlands premiärminister | |
 | |
| Säte | Stenbockska huset, Tallinn |
|---|---|
| Nomineras av | Estlands president |
| Utses av | Riigikogu |
| Underställd | Riigikogu |
| Mandatperiod | Ingen begränsning |
| Förste innehavare | Konstantin Päts (1918) Edgar Savisaar (1991) |
| Inrättat | 1918, 1991 |
| Webbplats | www.peaminister.ee |
Estlands premiärminister (estniska: Eesti Vabariigi peaminister) är landets regeringschef.
Estland är en parlamentarisk republik och följaktligen är det majoritetsledaren i den lagstiftande församlingen, Riigikogu, som vanligen är den som nomineras av presidenten till premiärminister. Nomineringen ska därefter bekräftas genom omröstning i Riigikogu, som har möjlighet att välja en annan premiärminister än den kandidat som nominerats av presidenten.
Det är normalt premiärministern som representerar Estland i Europeiska rådet, även om presidenten, som har en mer ceremoniell roll, också i undantagsfall kan representera landet. Premiärministern leder Estlands regerings arbete och utser dess ministrar, som sedan formellt utnämns av presidenten för godkännande av Riigikogu.
Kaja Kallas, partiledare för Estniska reformpartiet, är Estlands premiärminister sedan den 26 januari 2021.
Historia
Estland hade en premiärminister under de två första åren (1918–1920) efter självständigheten från Ryska kejsardömet i samband med revolutionen.
1920 års utpräglat parlamentaristiska konstitution inrättade ämbetet statsäldste, (riigivanem), som var Estlands statschef men var underställd parlamentet, Riigikogu, med en roll liknande premiärministerns, och inte var militär överbefälhavare eller hade makt att upplösa parlamentet. 1933 förändrades konstitutionen genom en folkomröstning, och från 1934 återinrättades ämbetet premiärminister, samtidigt som ett separat statsäldsteämbete i statschefens roll inrättades. Under Konstantin Päts följande period som premiärminister, då han styrde landet som auktoritär ledare, sköts statsäldstevalen och parlamentsvalen upp fram till 1938, då Päts valdes till Estlands president under en ny konstitution.
I samband med Sovjetunionens ockupation av Estland under andra världskriget 1940 störtades republikens regering och Estniska SSR inrättades. Under hela efterkrigstiden fram till självständigheten 1991 fanns en exilregering ledd av en premiärminister enligt de nödparagrafer som fanns i 1938 års konstitution och som bestred Sovjetunionens annektering av Estland. Denna exilregering överlämnade formellt sina befogenheter till Estlands regering efter självständigheten.
Lista över Estlands premiärministrar sedan 1991
.jpg)
.jpg)
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Prime Minister of Estonia, tidigare version.
Noter
- ^ Zetterberg, Seppo "A History of Estonia" / Viron historia. 3rd edition. Helsinki: The Finnish Literary Society / Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2007, s. 524–525)