Estniska sångfesten
I dagens värld är Estniska sångfesten ett mycket relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess genomslag har märkts inom olika områden, från politik till teknik, kultur och samhället i stort. Estniska sångfesten har skapat en passionerad debatt och har utlöst en rad undersökningar och studier i jakt på svar och lösningar. Sedan dess uppkomst har Estniska sångfesten väckt både intresse och kontroverser och har utmanat hur vi uppfattar och förstår världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska fenomenet Estniska sångfesten på djupet, undersöka dess många aspekter och dess potentiella inverkan i framtiden.
| Estniska sångfesten | |
.jpg) En stund före invigningen av den 25:e estniska sångfesten (2009) på sångarfältet i Tallinn. | |
| Tidpunkt | Juli |
|---|---|
| Plats | Tallinn,  Estland |
| Aktiva år | 1869- |
Estniska sångfesten (Estniska: üldlaulupidu) är en sångfest som äger rum i Estlands huvudstad Tallinn i juli vart femte år. Den senaste ägde rum 2019. Sångfesterna hålls numera på Sångarfältet i Tallinn.
Historia
Traditionen med sångfester föddes med Estlands gryende nationalkänsla (1850–1918). Den första hölls i Tartu sommaren 1869. En av initiativtagarna var Johann Voldemar Jannsen. Till en början deltog enbart manskörer och blåsorkestrar. I den första festen deltog 822 sångare och 56 instrumentalister. Från och med den fjärde sångfesten deltog även blandade körer och 1896 flyttade evenemanget till Tallinn.
1947 införde sovjetregimen strikta regler för vilken repertoar som fick förekomma. När gosskörer och barnkörer också fick delta steg antalet deltagare till 33 000 deltagare.
2019 slogs publik och deltagarrekord med över 100000 deltagare och publik.