Etiopiens administrativa indelning

I den här artikeln kommer vi att utforska effekterna av Etiopiens administrativa indelning på olika områden i det dagliga livet. Från dess inflytande på ekonomin till dess påverkan på samhället har Etiopiens administrativa indelning varit ett ämne för intresse och debatt på senare tid. Vi kommer att analysera hur Etiopiens administrativa indelning har förändrat arbetsdynamik, mellanmänskliga relationer och hur vi förhåller oss till omvärlden. Vidare kommer vi att undersöka olika perspektiv på Etiopiens administrativa indelning och dess samband med kulturella, historiska och teknologiska aspekter. Genom den här artikeln hoppas vi kunna ge en bred och komplett vision av inverkan av Etiopiens administrativa indelning på vår samtida verklighet.

Etiopiens nuvarande regioner och zoner.

Etiopiens administrativa indelning som den ser ut idag skapades 1996, då de 13 tidigare provinserna avskaffades. De 13 provinserna var i många fall kopplade till historiska regioner, och de används fortfarande – likt de svenska landskapen – i informella sammanhang. Provinserna ersattes av inledningsvis nio regioner (kililoch), som i stora drag följer de etniska skiljelinjerna i landet, samt två städer med särskild status (Addis Abeba och Dire Dawa). Sedan 2020 har antalet regioner ökat till tio efter att regionen Sidama bildats genom en utbrytning ur regionen Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch. Regionerna har stort självstyre och kan själva stifta lagar. De har dessutom grundlagsstadgad rätt att bryta sig ur Etiopien.

Delstaterna är i sin tur indelade i 68 zoner. Zonerna delas in i 556 distrikt (woreda), som i sin tur delas i kebele.

Under kejsardömet, före andra världskriget, var Etiopien indelat i kungadömen med visst självstyre.

Regioner

Städer med särskild status:

Provinser 1942–1995

1987–1991

Se även

Externa länkar