Evangelikalism
I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Evangelikalism, ett ämne som har fångat mångas uppmärksamhet på senare tid. Evangelikalism är ett ämne som har skapat debatt och kontroverser i olika kretsar, och det är viktigt att i detalj utforska de olika synpunkterna i frågan. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle är Evangelikalism ett ämne som förtjänar att granskas noggrant och objektivt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Evangelikalism och analysera dess implikationer inom olika områden. Detta är utan tvekan ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som väcker stort intresse i samhället, varför det är viktigt att ta upp det fullständigt och uttömmande.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Evangelikalism, adjektivform evangelikal (av engelska evangelical), är en protestantisk riktning som förenar stark bibeltro med väckelsefromhet och betoning av helgelse. Begreppet har sitt ursprung i att det svenska ordet evangelisk kommit att bli en synonym med reformatorisk eller protestantisk (jämför Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, Evangelische Kirche in Deutschland etc), medan den engelska motsvarigheten evangelical står för väckelsekristendom och konservativ teologi, särskilt i USA. För att få ett svenskt ord för den inriktningen blev det nödvändigt att låna in ordet på nytt.
Inom evangelikalismen nedtonas liturgi, och prästen har inte en roll som mellanhand mellan Gud och församlingen. Evangelikalismen som rörelse har sin bakgrund i 1800-talets stora folkväckelser och den amerikanska kristet fundamentalistiska rörelsen och intar i likhet med denna en kritisk hållning till liberalteologi och bibelkritik. Evangelisten Billy Graham har ansetts förkroppsliga den evangelikala rörelsen.
Lausannedeklarationen (1974), Manilamanifestet och Chicago-manifestet om Bibelns ofelbarhet är några dokument som kan beskrivas som evangelikala bekännelseskrifter.
Termens användning i Sverige
Bland andra Evangeliska Frikyrkan och vissa baptistförsamlingar beskriver sig själva som evangelikala och ansluter sig till Lausannedeklarationen och Manilamanifestet i sina stadgar. Den evangelikala trosinriktningen är dock samfundsöverskridande och anhängare finns inom de flesta svenska kyrkor, inklusive Svenska kyrkan. Svenska Evangeliska Alliansen är ett nätverk för evangelikala kristna i Sverige. Den evangelikala rörelsen är yngre och mer radikal än baptismen, men äldre än pingströrelsen och uppfattas därför ofta som mindre radikal.
Begreppet har mött kritik från akademiska kretsar. Det beror främst på att det söker rymma alla former av bibeltroende rörelser och därmed tillintetgör sin definierande funktion. Exempelvis betraktas ibland de pentekostala rörelserna som evangelikaler, även om företrädare för dessa ofta tagit avstånd från etiketten, och har avvikande lärouppfattningar än den evangelikala rörelsen i några få frågor, exempelvis gällande synen på arvsynd. Även vissa baptistförsamlingar och trosrörelsen omskrivs inte sällan som evangelikala.
Det finns även en tvekan inför att använda det nyinlånade ordet i organisationers namn, vilket gör att ordet evangelisk i namnen Evangeliska Frikyrkan och Svenska Evangeliska Alliansen betyder evangelikal, medan samma ord i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och evangelisk-luthersk betyder luthersk, vilket Svenska kyrkan är.
Referenser
- ^ George Marsden: Understanding Fundamentalism and Evangelicalism s. 6. Grand Rapids 1991, Eerdmans.
