Finlandssvenskt teckenspråk
I dagens artikel kommer vi att utforska ämnet Finlandssvenskt teckenspråk, ett fascinerande ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Finlandssvenskt teckenspråk är ett brett och mångsidigt ämne som omfattar en mängd olika aspekter, från dess påverkan på samhället till dess implikationer i det dagliga livet. Genom den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Finlandssvenskt teckenspråk på djupet, och erbjuda en komplett och detaljerad vision som gör det möjligt för våra läsare att bättre förstå vikten och relevansen av detta ämne.
| Finlandssvenskt teckenspråk | |
| Suomenruotsalainen viittomakieli | |
| Talas i |  Finland |
|---|---|
| Region | Österbotten Nyland |
| Antal talare | 90 (L1) 300 (alla) |
| Språkfamilj | teckenspråk
|
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | fss |
Det finlandssvenska teckenspråket är ett teckenspråk som tecknas av runt 300 personer, varav cirka 90 har det som modersmål, främst i södra Finland och i svenska Österbotten. En stor del av dem är äldre (födda på 1950-talet). Dessa personer kommer framför allt från finlandssvenska släkter där svenska är talspråket och har därmed svenska som första skriftspråk.
Den första dövskolan i Finland grundades år 1846 av Carl Oscar Malm, som själv var döv. Sedan dövskolan i Borgå lades ner år 1993 är språkets framtid osäker. Många familjer med döva barn har emigrerat till Sverige på grund av beslutet. Språket anses som allvarligt hotat enligt Unescos kriterier.
Från och med 2015 har det finlandssvenska och finska teckenspråken varit skilda språk i Finlands lagstiftning, sedan den nya teckenspråkslagen antogs i riksdagen. Den vetenskapliga konsensusen har redan sedan 2005 varit att de två teckenspråken är skilda.
Föreningen Finlandssvenska Teckenspråkiga r.f. började sin verksamhet 2002.
År 2018 började tolkutbildningen i finlandssvenskt teckenspråk på HUMAK (Humanistisk yrkeshögskola).
Skillnader och likheter med det svenska teckenspråket
Genom kontakter mellan svenska döva och finlandssvenska döva har det finlandssvenska teckenspråket lånat in många ord från det svenska teckenspråket. Den visuella ljudningen med ansiktsuttryck följer svenska språkets ljud. En viktig faktor är också att Carl Oscar Malm gick i skolan i Sverige och lärde sig det svenska teckenspråket.
Ursprungligen var bara finsk- och svensklektionerna i Malms skola separata. Alla andra klasser var desamma för alla elever oberoende av deras språkliga bakgrund.
Referenser
- ^ Westerlund, Elin (3 augusti 2018). Hufvudstadsbladet: s. 8–11. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180804201438/https://www.hbl.fi/artikel/det-finlandssvenska-teckenspraket-utrotningshotat/. Läst 4 augusti 2018.
- ^ ”Döva finlandssvenskar är en hotad minoritet”. Dövas Tidning. 15 juni 2015. https://dovastidning.se/nyhet/dova-finlandssvenskar-ar-en-hotad-minoritet/. Läst 2 maj 2020.
- ^ Andersson-Koski, Maria (2015). ”Mitt eget språk – vår kultur”. Finlandssvenska Teckenspråkiga. http://www.dova.fi/wp-content/uploads/2015/07/PDF_Mitt_eget_sprak_var_kultur.pdf. Läst 2 maj 2020.
- ^ Savolainen, Leena (2011). ”Suomen kaksi viittomakieltä” (på finska). Kielikello. https://www.kielikello.fi/-/suomen-kaksi-viittomakielta. Läst 2 maj 2020.
- ^ Sederlöf, Nina (26 september 2014). ”Det finlandssvenska teckenspråket hotat”. Svenska YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2014/09/26/det-finlandssvenska-teckenspraket-hotat. Läst 2 maj 2020.
- ^ Kilpeläinen, Ilkka (16 november 2012). ”Suomenruotsalaiset kuurot juhlivat yhdistyksensä pyöreitä vuosia” (på finska). YLE Uutiset. https://yle.fi/uutiset/3-6380009. Läst 2 maj 2020.
- ^ ”Finlandssvenskt teckenspråk”. https://www.sprakinstitutet.fi/sv/om_sprak/sprak_i_finland/teckensprak#Finlandssvensktteckensprk. Läst 8 januari 2023.
- ^ ”Suomenruotsalaisen viittomakielen tulkkikoulutus alkaa Humakissa” (på finska). Humak. 19 januari 2018. https://www.humak.fi/uutiset/suomenruotsalaisen-viittomakielen-tulkkikoulutus-alkaa-humakissa/. Läst 2 maj 2020.[död länk]
Litteratur
- Hoyer, Karin (2012). Dokumentation och beskrivning som språkplanering: Perspektiv från arbete med tre tecknade minoritetsspråk. Diss. Nordica Helsingiensia, 29. Helsingfors: Helsingfors universitet. ISSN 1795-4428. ISBN 978-952-10-7611-4. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-7612-1