Folksuveränitetsprincipen

I den här artikeln bjuder vi in ​​dig att gå in i den spännande världen av Folksuveränitetsprincipen. Längs dessa linjer kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Folksuveränitetsprincipen, från dess ursprung till dess inflytande på det nuvarande samhället. Vi kommer att fördjupa oss i dess implikationer, dess relevans idag och dess potentiella inverkan i framtiden. Likaså kommer vi att analysera olika perspektiv och åsikter från experter inom området, i syfte att ge dig en bred och berikande vision om Folksuveränitetsprincipen. Gör dig redo att upptäcka allt du behöver veta om Folksuveränitetsprincipen i den här artikeln!

Folksuveränitetsprincipen är en princip som föreskriver att all offentlig makt ska utgå från folket. Den utgör en viktig grundprincip för vissa moderna demokratier.

Idén om medborgerligt självstyre går tillbaka till antiken. Sin moderna form fick folksuveränitetsprincipen i samband med kritiken av det kungliga enväldet, men det var först under franska och amerikanska revolutionen som tanken om folkets suveränitet började användas för att förändra organiseringen av den politiska makten. I och med franska och amerikanska revolutionen antogs principen att den politiska makten får sin legitimitet av folket.

I sin bok ”Du contrat social” bidrog Jean-Jacques Rousseau till att utveckla folksuveränitetsprincipen. Utifrån Rousseau innebar principen om folksuveränitet att den offentliga makten ska utgå från vad han kallar "den allmänna viljan", det vill säga viljan hos majoriteten av medborgarna. Denna princip sätts ibland som motpol till och ibland som komplement till maktdelningsprincipen vilket innebär att makten ska fördelas på olika maktcentra för att minska korruptionsrisken.

I de nordiska länderna har folksuveränitetsprincipen fått stort genomslag vilket bland annat visas i den svenska regeringsformens första kapitel första paragraf: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Folksuveränitetsprincipen ger parlamentet total makt över både de verkställande och dömande myndigheterna (regeringen och domstolarna) och inte som i länder med maktdelning där dessa är fristående maktcentra utan underkastelse till parlamentet.

Referenser

  1. ^ Spång, Mikael (2005). Det moderna demokratiidealet. sid. 20-21 
  2. ^ ”Nationalencyklopedin”. https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/suver%C3%A4nitet. Läst 26 februari 2024. 
  3. ^ Bull, Sterzel, Thomas, Fredrik (13 Juni 2023). Regeringsformen : En kommentar. sid. ss. 19