Formeln för bäring ur koordinater

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Formeln för bäring ur koordinater, utforska dess ursprung, huvudsakliga egenskaper och relevans idag. Från början till nutid har Formeln för bäring ur koordinater spelat en grundläggande roll inom olika områden och väckt intresset hos såväl experter som entusiaster. Utefter dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i dess många aspekter och ta upp både dess inverkan på samhället och dess utveckling över tid. Utan tvekan förblir Formeln för bäring ur koordinater ett ämne för spännande studier och debatt, och i denna artikel kommer vi att försöka belysa dess höjdpunkter.

Formeln för bäring ur koordinater används för att beräkna bäring mellan två punkter med kända koordinater (x och y).

Bäringen är enligt formlen:


För att få rätt värde behövs ett kvadranttillägg. Hur stort detta är beror på vilken kvadrant bäringen befinner sig i. Detta kan man se på om värdet i täljaren och nämnaren efter subtraktionen är positivt eller negativt.

Första kvadranten: : inget tillägg

Andra kvadranten: : tillägg på 200 gon

Tredje kvadranten: : tillägg på 200 gon

Fjärde kvadranten: : tillägg på 400 gon

Observera att formeln är anpassad efter ett geodetiskt koordinatsystem där kvadrantnumreringen sker medurs, till skillnad från ett matematiskt där den sker moturs.

Figur

Exempel: Punkten P1 har koordinaterna x=20 och y=50 och punkten P2 har koordinaterna x=100 och y=120. Beräkning av bäringen från P1 till P2 blir:

Värdet i både täljaren och nämnaren är positivt, alltså är bäringen i första kvadranten och inget tillägg behövs.


Räknar man istället ut bäringen från P2 till P1 blir formeln:

Eftersom värdet blir negativt i både täljare och nämnare adderas ett kvadranttillägg: