Forskarutbildning
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Forskarutbildning från olika vinklar och perspektiv. Forskarutbildning är ett ämne som har skapat stort intresse genom historien och har varit föremål för debatt och diskussion i olika sammanhang. Genom hela artikeln kommer vi att analysera de olika aspekterna av Forskarutbildning, från dess påverkan på samhället till dess möjliga framtida implikationer. Vi kommer också att undersöka hur Forskarutbildning har utvecklats över tid och hur det har påverkat olika aspekter av vardagen. Den här artikeln syftar till att ge en fullständig och djupgående översikt av Forskarutbildning, för att ge läsaren en bredare och mer detaljerad förståelse av detta mycket relevanta ämne.
| Akademiska titlar och anställningsformer | |
| Högre titlar | • Docent |
|---|---|
| Examina på forskarnivå | • Doktorsexamen • Licentiatexamen |
| Examina på avancerad nivå | • Masterexamen • Magisterexamen • Yrkesexamen |
| Examina på grundnivå | • Kandidatexamen • Högskoleexamen • Yrkesexamen |
| Anställningsformer som universitetslärare | • Professor • Gästprofessor • Adjungerad professor • Seniorprofessor • Universitetslektor • Adjungerad universitetslektor • Biträdande universitetslektor • Postdoktor • Universitetsadjunkt • Adjungerad universitetsadjunkt |
| Tidigare anställningsformer | • Forskarassistent • Forskardocent |
| Andra anställningsformer | • Rektor • Prorektor • Dekan • Prodekanus • Prefekt • Proprefekt • Amanuens • Director musices |
| Hederstitlar | • Hedersdoktor • Honorary Fellow • Jubeldoktor • Professors namn |
Forskarutbildning, universitetsutbildning som syftar till licentiat- eller doktorsexamen eller motsvarande. Forskarutbildning är tredje cykeln i Bolognaprocessen, och motsvarar där doctor's degree.
Forskarutbildning kräver att man tidigare har erhållit magisterexamen eller masterexamen.
Högskolestudier på forskarnivå kan i Sverige ge följande generella examina: licentiatexamen efter motsvarande två års forskarstudier på heltid, alternativt doktorsexamen efter fyra års forskarstudier vid ett svenskt universitet. I praktiken brukar doktoranden ha andra arbetsuppgifter såsom undervisning eller administrativa sysslor vid sidan av, motsvarande 20 % av en heltidstjänstgöring, varför i regel s.k. prolongation erhålls med motsvarande tid. Detta förhållande innebär att forskarutbildningen oftast tar runt fem år i anspråk, förutsatt att studierna bedrivs på heltid.
I forskarutbildningen ingår dels kurser, så kallade forskarutbildningskurser, dels författande av avhandling.
I Sverige bedrivs forskarutbildning vid universiteten och vid högskolor med vetenskapsområde.
Referenser
- ^ ”Om forskarutbildningen”. www.studera.nu. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126012949/https://www.studera.nu/forskarstudier/utbildningen/om-utbildningen/. Läst 25 januari 2018.
- ^ ”Finansiering av forskarstudier”. www.studera.nu. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126012926/https://www.studera.nu/forskarstudier/finansiering/finansiering-av-forskarstudier/. Läst 25 januari 2018.
- ^ ”Doktorandanställning”. www.studera.nu. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126012931/https://www.studera.nu/forskarstudier/finansiering/doktorandanstallning/. Läst 25 januari 2018.
| |||||||||||||||||
|