Frankrikes nationalförsamling
I dagens värld är Frankrikes nationalförsamling en fråga som fortsätter att få relevans i samhället. Frankrikes nationalförsamling har länge fångat intresset hos människor i alla åldrar och kulturell bakgrund. Oavsett om det är för sina imponerande tekniska framsteg, sina kontroversiella politiska beslut eller sina innovativa konstnärliga förslag, slutar Frankrikes nationalförsamling aldrig att överraska och skapa debatt. Frankrikes nationalförsamling har genom åren varit ett återkommande ämne i media och väckt intresse hos forskare och akademiker från olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Frankrikes nationalförsamling, analysera dess inflytande idag och de möjliga återverkningar det kan få i framtiden.
| Frankrikes nationalförsamling Assemblée nationale | |
 | |
| Typ | |
|---|---|
| Kammare | Underhus i Frankrikes parlament |
| Ledning | |
| Talman | Yaël Braun-Pivet (REM) |
| Struktur | |
| Antal platser | 577 |
 | |
| Val | |
| Senaste valet | 12 och 19 juni 2022 |
| Nästa val | 2027 |
| Mötesplats | |
| Palais Bourbon, Paris | |
| Webbplats | |
| assemblee-nationale.fr | |
Nationalförsamlingen (Assemblée nationale) är det franska parlamentets andra kammare och har 577 ledamöter (på franska kända som députés). Nationalförsamlingen instiftades den 27 juni 1789 och håller sedan 1830 till i Palais Bourbon.
Historia
Nationalförsamlingens första viktigare åtgärder var att under franska revolutionen avskaffa ståndsprivilegier, adelstitlar, förstatliga kyrkan och omgestalta den kungliga armén, samt att anta 1791 års konstitution. Det var det tredje ståndet, som förklarade sig vara nationalförsamlingen. De hade målet att göra Frankrike till ett jämlikt samhälle. Kungen stängde deras mötesplats varvid nationalförsamlingen började träffas i bollhuset istället.
Den politiska höger–vänster-skalan härstammar från den första nationalförsamlingen (1789–1791) då de revolutionära satt till vänster om talmannens bord och de konservativa till höger om detsamma.
Se även
Referenser
- ^ William G. Andrews (August 1978). Legislative Studies Quarterly (ed.). "The Constitutional Prescription of Parliamentary Procedures in Gaullist France". Legislative Studies Quarterly. 3 (3): 465–506. doi:10.2307/439454.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Frankrikes nationalförsamling.
| |||||||||||||||||||||||
