Fördraget i London (1913)
Idag, i den digitala tidsåldern, har Fördraget i London (1913) blivit ett ämne av stor relevans i dagens samhälle. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på människors dagliga liv har Fördraget i London (1913) varit föremål för debatt och analys inom olika områden. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Fördraget i London (1913) blivit en nyckelfaktor i mänskliga relationer, industrier och politik. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Fördraget i London (1913) och dess inverkan på det moderna livet, såväl som möjliga konsekvenser för framtiden.
| Fördraget i London Treaty of London | |
 gränsdragningar efter fördraget i London och fördraget i Bukarest | |
| Typ | multilateralt avtal |
|---|---|
| Innehåll | Fredsfördrag i Första Balkankriget |
| Signerades | 30 maj 1913 |
| Plats | London, England, Storbritannien |
| Parter | 9 |
| Signerat av | Bulgarien, Osmanska riket, Serbien, Grekland, Montenegro, Italien, Tyskland, Ryssland, Österrike-Ungern |
 Wikisource | Treaty of London - Peace Treaty between Greece, Bulgaria, Serbia, Montenegro and the Ottoman Empire |
Fördraget i London (engelska: Treaty of London) undertecknades den 30 maj 1913, i samband med Londonkonferensen 1912-1913. Fördraget reglerade gränsdragningarna efter Första Balkankriget.
Fördraget förhandlades fram samtidigt som Albaniens självständighetsförklaring genomförts den 28 november 1912.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 12 maj 2014.
Fotnoter
- ^ Anderson, Frank Marby; Amos Shartle Hershey (1918). ”The Treaty of London, 1913”. Handbook for the Diplomatic History of Europe, Asia, and Africa 1870-1914. Washington, DC: National Board for Historical Service, Government Printing Office
- ^ ”(HIS,P) Treaty of Peace between Greece, Bulgaria, Montenegro, Serbia on the one part and Turkey on the other part. (London) 17/30 May 1913”. Zum.de. http://www.zum.de/psm/div/tuerkei/mowat120.php. Läst 12 maj 2014.