Gamla Vasa
I dagens värld har Gamla Vasa fått stor relevans inom olika samhällsområden. Dess inverkan har återspeglas i politik, ekonomi, kultur och till och med i människors dagliga liv. Genom historien har Gamla Vasa varit föremål för olika debatter och analyser, vilket väckt intresse hos akademiker, specialister och allmänhet. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Gamla Vasa, undersöka dess inflytande i det aktuella sammanhanget och projicera dess betydelse i framtiden. Från dess ursprung till dess implikationer i det samtida livet inbjuder Gamla Vasa oss att reflektera och bättre förstå världen omkring oss.
Gamla Vasa (fi. Vanha Vaasa) är en stadsdel i Vasa i Finland, belägen cirka sju kilometer sydost om stadens nuvarande centrum. Här låg staden fram till stadsbranden 1852.
Historia
Kung Magnus Eriksson utfärdade 1348 ett brev om handelsfrihet för bland annat Mustasaari ("Svartö") socken. Handelsplatsen låg förmodligen i nuvarande Gamla Vasa, och platsen blev senare under 1300-talet även ett administrativt centrum i och med tillkomsten av Korsholms slott. Sankta Maria kyrka uppfördes i början av 1500-talet. Vid den tiden omvandlades också Korsholms slott till Korsholms kungsgård och 1556 gjorde Gustav Vasa kungsgården till en avelsgård. År 1606 tilldelades platsen stadsrättigheter av Karl IX och staden fick först heta Mustasaari eller Mussor, men från och med år 1611 blev namnet Vasa. Under 1600- och 1700-talet tillkom en stadsplan med rätlinjigt rutnät och efter beslut av konung Gustaf III byggdes en hovrättsbyggnad.
När Korsholms slott anlades låg området på en ö vid havet, men den snabbt fortskridande landhöjningen gjorde att den första hamnen grundades upp. På 1640-talet flyttades hamnen till det läge som nu kallas för Gamla hamnen och 1660 började man gräva en kanal från hamnen upp till staden. Den finns i dag kvar som Gamla Vasa kanal.
Branden
Gamla Vasa brann ned 1852. Det enda huset i själva staden som stod kvar efter branden var ett stenhus, Falanderska huset, köpmannen Abraham Falanders hem, som idag är Gamla Vasa museum. Hovrättsbyggnaden klarade sig också. Efter branden flyttades staden till sitt nuvarande läge på Klementsö. Den tidigare hovrättsbyggnaden från slutet av 1700-talet, ritad av Carl Fredric Adelcrantz. Som efter Vasa stadsbrand 1852 stod den oanvänd fram tills 1862 då den byggdes om till en kyrka.
Gamla Vasa idag
Idag är Gamla Vasa ruiner det område där bland annat den medeltida Sankta Maria kyrka låg före branden. Korsholms vallar är platsen där Korsholms slott låg. Hovrättshuset byggdes om till Korsholms kyrka. Från och med 1920-talet utvecklades Gamla Vasa till ett bostadsområde.
Referenser
Noter
- ^ Nordlund, K.I. (25 april 1931). ”Allmogeseglationen i Närpes socken från 1300-talet till 1900-talet”. Blad ur Närpes historia. http://sydaby.eget.net/swe/allma.htm. Läst 13 juli 2015.
- ^ ”Gamla Vasa”. Vasa stad. http://www.vaasa.fi/sv/gamla-vasa. Läst 12 juli 2015.
- ^ ”Gamla Vasa kanal”. Vasa stad. http://www.vaasa.fi/sv/gamla-vasa-kanal. Läst 12 juli 2015.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
