Gilbert Burnet
Numera är Gilbert Burnet ett ämne som har fått stor relevans i samhället. Det är ett ämne som har skapat intresse och debatt inom olika sektorer, eftersom dess genomslag har märkts i olika sfärer av det dagliga livet. Från Gilbert Burnet har personer från olika fält uttryckt sin åsikt och har försökt att grundligt förstå de olika nyanserna den täcker. I den här artikeln kommer vi att utforska Gilbert Burnet på djupet, analysera dess olika aspekter och dess inflytande idag. Genom ett detaljerat och rigoröst tillvägagångssätt strävar vi efter att ge en heltäckande bild av Gilbert Burnet och dess betydelse i det samtida samhället.
| Gilbert Burnet | |
 | |
| Född | 18 september 1643 Edinburgh |
|---|---|
| Död | 17 mars 1715 (71 år) Salisbury, Storbritannien |
| Begravd | St James's Church |
| Medborgare i | Skottland |
| Utbildad vid | Aberdeens universitet University of Aberdeen School of Law  |
| Sysselsättning | Teolog, politiker, historiker, kyrklig ämbetsman, språkvetare |
| Befattning | |
| Biskop av Salisbury | |
| Arbetsgivare | University of Glasgow |
| Maka | Elizabeth Burnet Margaret Burnet (g. 1671–1685) Mary Scott (g. 1687–) |
| Barn | Elizabeth Burnet Mary Burnet William Burnet (f. 1688) Gilbert Burnet (f. 1690) Thomas Burnet (f. 1694) |
| Föräldrar | Robert Burnet, Lord Crimond Rachel Johnston |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
Gilbert Burnet, född den 18 september 1643 i Edinburgh, död den 17 mars 1715, var en skotsk teolog och historiker, biskop i engelska kyrkan.
Burnet blev 1669 teologie professor i Glasgow och råkade där till följd av sin religiösa fördragsamhet i oenighet med såväl de episkopala som presbyterianerna. År 1674 blev han predikant i London och uppträdde som sådan med häftighet mot katolikernas kult. När den katolske Jakob II uppsteg på Englands tron (1685), begav sig Burnet till Holland, där han kom i stor ynnest hos prins Vilhelm av Oranien, vilken han, såsom hovpredikant, 1688 åtföljde till England.
År 1689 blev han biskop av Salisbury och utövade sedan ett stort inflytande på såväl kyrkans som statens angelägenheter. Särskilt kom han genom sin välvilja och verksamhetslust att spela en stor roll som förmedlare mellan fientliga partier och krafter, varigenom han fick stor betydelse för stärkandet av konung Vilhelms ställning. Då han en gång i ett herdabrev yttrat, att konung Vilhelms välde grundade sig på erövring, blev detta brev på parlamentets befallning uppbränt av bödeln - vilket dock ej hindrade, att han utsågs till lärare för en av de kungliga prinsarna. Burnet gjorde sig känd för en storartad välgörenhet.
Bland hans synnerligen talrika arbeten må nämnas History of the reformation of the church of England (1679–1714), för vilket verk parlamentet ägnade honom ett tacksägelsevotum, och History of his own time, utgiven 1723–1724 av författarens son samt 1823 i en upplaga, där många i första upplagan uteslutna partier intagits. Båda dessa arbeten är viktiga källskrifter.
Källor
Tryckta källor
- Burnet, Gilbert i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
Noter
- ^ SNAC, Gilbert Burnet, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Gilbert Burnet, läst: 9 oktober 2017.
- ^ FINA Wiki, Österrikes vetenskapsakademi, läst: 3 december 2020.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 22 december 2014, licens: CC0.
- ^ Hew Scott, Fasti ecclesiæ scoticanæ: the succession of ministers in the Church of Scotland from the reformation. Volume 1. Synods of Lothian and Tweeddale, vol. 1, 1915.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.
- ^ Kindred Britain, läs online.
- ^ läst: 7 augusti 2020.
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.
Externa länkar
- A history of the reformation of the Church of England, bok av Burnet.
- Burnet, Gilbert (1643 - 1715) hos Digitaltmuseum