Glomma

I dagens värld har Glomma blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Sedan dess uppkomst har Glomma fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster, vilket genererat en pågående debatt om dess inverkan, implikationer och framtid. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Glomma satt sin prägel på historien och fortsätter att vara ett ämne för ständiga studier och diskussioner. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska alla aspekter relaterade till Glomma, från dess mest grundläggande aspekter till dess globala implikationer.

Glommas sträckning
Ej att förväxla med Glomman.

Glomma (även Glåma eller Glommen) är Norges och Skandinaviens längsta sammanhängande vattendrag med omkring 600 kilometers längd. (Göta älvKlarälven är dock längre.) Avrinningsområdet är 43 030 km², varav 1 % i Sverige. Medelvattenföringen vid mynningen är ca 700 m³/s, vilket är högst i Skandinavien.

Glomma rinner upp i sjön Riasten nära fjället Sylarna. Den rinner sedan genom Aursunden, cirka 690 m ö.h., nordost om Røros, flyter söderut genom Østerdalen och Solør, gör en tvär krök mot väster vid Kongsvinger och mynnar i Skagerack vid Fredrikstad.

Största biflöde till Glomma är Vorma (med Gudbrandsdalslågen) från Norges största sjö Mjøsa.

Särskilt i sitt nedre lopp bildar Glomma många forsar och vattenfall, till exempel Mørkfoss, Solbergfoss, Vammafoss och Sarpsfoss. Älven har ojämn vattenföring och stora översvämningar är vanliga under vårfloden.

Vid stora vattenföringar i Glomma uppstår en bifurkation vid Kongsvinger där vatten då överförs till Vrångsälven som är ett av Byälvens biflöden. Vartannat år har överföring av vatten skett. Fenomenet uppträder företrädesvis under våren–försommaren i samband med vårflod i Glomma men kan även uppträda vid stora flöden under annan del av året. Den största vattenföring som överförts har varit 84 m³/s och den längsta varaktigheten 15 dygn. Den största vattenmängd som överförts under ett tillfälle har varit cirka 30 miljoner m³.

Glomma avvattnar Norges skogrikaste områden och har varit Nordens största flottled.[källa behövs]

I sitt nedersta lopp genom Fredrikstads kommun delar sig älven i två grenar vid öarna Isegran och Kråkerøy. Huvudgrenen går öster om Kråkerøy och kallas Østerelva. Sidogrenen på västsidan av Kråkerøy kallas Vesterelva. Bägge grenarna mynnar ut i Oslofjorden.

Källor

  1. ^ Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland (SMHI) ( PDF) Sid.5
  2. ^ Under 73 av de 150 åren för perioden 1851–2000 har överföring av vatten skett.
  3. ^ Projekt Byälven sammanfattande rapport

Externa länkar