Gulden

I den här artikeln kommer Gulden att behandlas ur ett brett och detaljerat perspektiv, för att ge läsaren en komplett vision av detta ämne/person/datum. Olika aspekter relaterade till Gulden kommer att utforskas, i syfte att tillhandahålla relevant och uppdaterad information om den. Likaså kommer dess implikationer, effekter och konsekvenser att analyseras, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision av Gulden. Genom hela detta skrivande kommer olika förhållningssätt och synpunkter att tilltalas, med syftet att bygga ett så komplett och mångsidigt panorama som möjligt om Gulden.

Gulden var i Tyskland ursprungligen namnet på de äldsta guldmynten Floriner eller Goldgulden men från 1400-talet jämte Guldengroschen, Guldiner och Taler använt som benämning på motsvarigheten i silver - så kallade silver-gulden.

Efter mitten av 1500-talet brukades gulden som namn på ett genom riksmyntordningen i Tysk-Romerska riket av 1559 infört mynt med en finvikt av 22,91 gram, av något lägre värde än Talern. Denna gulden, även kallad riksguldiner, vann utbredning huvudsakligen i sydvästra Tyskland och gällde för 60 kreuzer. Den genom fördragen i Zinna 1667 och Leipzig 1690 skapade 2/3 talern erhöll även namnet gulden och präglades i Norra Tyskland, Enligt ett fördrag av 1753, tillämpat i Österrike och stora delar av Tyskland, räknades gulden som 2/3 av kuranttalern och hade en finvikt av 11,69 gram. Efter fördraget i Wien 1857 präglades gulden med en finvikt 11,1 gram. Myntningen upphörde i Tyskland 1871 och i Österrike 1892

I Fria staden Danzig användes 1923-39 valutan 1 gulden= 100 pfennig.

I Nederländerna präglades mynt med beteckningen gulden - se Nederländska Gulden.

Källor