I dagens värld har Gunnar Malmquist blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Från dess påverkan på samhället till dess globala implikationer har Gunnar Malmquist fångat uppmärksamheten hos både akademiker, vetenskapsmän, politiker och vanliga medborgare. Dess inflytande täcker olika områden, från ekonomi till kultur, inklusive teknik och miljö. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Gunnar Malmquist för att utforska dess olika aspekter och förstå dess betydelse och inverkan idag.
Gunnar Malmquist | |
Född | 21 februari 1893 Ystad, Sverige |
---|---|
Död | 27 juni 1982 (89 år) Uppsala, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Lunds universitet |
Sysselsättning | Astronom, universitetslärare |
Arbetsgivare | Uppsala universitet |
Redigera Wikidata |
Karl Gunnar Malmquist , född 21 februari 1893 i Ystad, död 27 juni 1982 i Uppsala, var en svensk astronom. Han var far till Sten Malmquist.
Malmquist var elev till Carl Charlier vid Lunds observatorium, och blev en av de mest kända medlemmarna av "Lundaskolan" som sysslade med statistisk astronomi – stellarstatistik. Han disputerade i astronomi år 1920 vid Lunds universitet, och blev docent där. Han var från 1931 observator vid Saltsjöbadens observatorium, och lärare i astronomi vid Stockholms högskola.
Malmquist var under åren 1939–1959 professor i astronomi vid Uppsala universitet. Vid Uppsalaobservatoriet tog han tillsammans med Åke Wallenquist under slutet av 1940-talet initiativet till utbyggnaden av Kvistabergs observatorium, samt under 1950-talet till observatoriets sydobservatorium i Australien – "Uppsala Southern Station" – på Mount Stromlo.
Han invaldes 1939 i Vetenskapsakademien, var under åren 1948–1963 sekreterare för Vetenskapssocieteten i Uppsala och 1958–1964 ordförande i Svenska astronomiska sällskapet. Gunnar Malmquist är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Asteroiden 1527 Malmquista har fått sitt namn efter honom.