Idag är Högkonjunkturen efter andra världskriget ett av de mest relevanta och viktigaste ämnena i samhället. Dess inflytande täcker olika områden, från politik till populärkultur. Högkonjunkturen efter andra världskriget har varit föremål för debatt och diskussion genom historien, vilket väckt både passion och kontrovers. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Högkonjunkturen efter andra världskriget, från dess påverkan på vardagen till dess relevans på den internationella arenan. Vi kommer att analysera hur Högkonjunkturen efter andra världskriget har format vårt sätt att tänka och agera, samt dess roll i att forma världen idag. Genom denna utforskning kommer vi att försöka belysa ett ämne som fortsätter att vara relevant i det samtida samhället.
Efter andra världskrigets slut 1945 upplevde de flesta länder i västvärlden en långvarig högkonjunktur med ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet, som i stort sett varade fram till oljekrisen 1973, då lågkonjunkturen under 1970-talet tog vid.
1945 låg stora delar av världen i spillror, skadade av andra världskriget. 1947-1948 lades Marshallplanen fram.
Statsmakterna gjorde stora investeringar i utbildning, offentlig välfärd och infrastruktur. Ett exempel i Sverige var miljonprogrammet.
Historiker har flera olika tolkningar av vad som gjorde denna tillväxt möjlig. Det handlade bland annat om frihandel som blev möjlig genom Bretton Woods-systemet, och att många industriländer vid denna tid hade en gynnsam åldersstruktur, där en stor del av befolkningen var i vuxen ålder.
Under denna tid fick ungdomen mer fritid i många länder och en ungdomskultur växte fram, med bland annat rockmusik och popmusik. 1968 utbröt vänsterrevolter bland ungdomar i många länder.
Tidsepoken kallas också "Keynes ålder" (Age of Keynes) efter nationalekonomen John Maynard Keynes.
Den politiske ekonomen Roger Middleton menar att "guldåldern" startade runt 1950–medan Lord Skidelsky anger 1951.