Högkonjunkturen efter andra världskriget

Idag är Högkonjunkturen efter andra världskriget ett av de mest relevanta och viktigaste ämnena i samhället. Dess inflytande täcker olika områden, från politik till populärkultur. Högkonjunkturen efter andra världskriget har varit föremål för debatt och diskussion genom historien, vilket väckt både passion och kontrovers. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Högkonjunkturen efter andra världskriget, från dess påverkan på vardagen till dess relevans på den internationella arenan. Vi kommer att analysera hur Högkonjunkturen efter andra världskriget har format vårt sätt att tänka och agera, samt dess roll i att forma världen idag. Genom denna utforskning kommer vi att försöka belysa ett ämne som fortsätter att vara relevant i det samtida samhället.

I USA möjliggjorde den ökade bilismen och det låga bensinpriset utbredningen av fler villaförorter.
Statsmakterna i många länder satsade mycket pengar på infrastruktur. Här är Norrmalmsregleringen och bygget av Stockholms tunnelbana i Sverige.

Efter andra världskrigets slut 1945 upplevde de flesta länder i västvärlden en långvarig högkonjunktur med ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet, som i stort sett varade fram till oljekrisen 1973, då lågkonjunkturen under 1970-talet tog vid.

1945 låg stora delar av världen i spillror, skadade av andra världskriget. 1947-1948 lades Marshallplanen fram.

Statsmakterna gjorde stora investeringar i utbildning, offentlig välfärd och infrastruktur. Ett exempel i Sverige var miljonprogrammet.

Oljepriset var lågt efter andra världskriget, och fram till oljekrisen 1973.
Allierade krigslån överfärde pengar från statsmakterna till privathushåll.

Historiker har flera olika tolkningar av vad som gjorde denna tillväxt möjlig. Det handlade bland annat om frihandel som blev möjlig genom Bretton Woods-systemet, och att många industriländer vid denna tid hade en gynnsam åldersstruktur, där en stor del av befolkningen var i vuxen ålder.

Poster för Marshallplanen.
Bilen Volkswagen Typ 1 tillverkades i dåvarande Västtyskland.
En transistorradio gjord av Sanyo 1959. Japan tillverkade mycket hemelektronik.

Under denna tid fick ungdomen mer fritid i många länder och en ungdomskultur växte fram, med bland annat rockmusik och popmusik. 1968 utbröt vänsterrevolter bland ungdomar i många länder.

USA:s ekonomiska framgångar ledde bland annat till Apolloprogrammet, mitt under rymdkapplöpningen.
Utökad fritid bland tonåringarna skapade ungdomssubkulturer, som mods.

Tidsepoken kallas också "Keynes ålder" (Age of Keynes) efter nationalekonomen John Maynard Keynes.

Den politiske ekonomen Roger Middleton menar att "guldåldern" startade runt 1950–medan Lord Skidelsky anger 1951.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 5 juli 2011.

Fotnoter