I dagens värld har Heinola blivit en fråga av stor betydelse och relevans i samhället. Dess inverkan har sträckt sig till alla aspekter av livet, från politik till kultur, teknik och ekonomi. Med tidens gång har Heinola utvecklats och fått en ny dimension, vilket väckt intresse och oro hos professionella, experter och medborgare i allmänhet. I den här artikeln kommer vi att undersöka på djupet effekten av Heinola och analysera dess inflytande på olika områden i vårt dagliga liv.
Heinola som tidigare varit ett litet samhälle ökade i betydelse när Gustav III år 1776 utsåg samhället till administrativt centrum i regionen. Samtidigt ökade samhällets betydelse som handelscentrum för närliggande regioner. Gatunätet har fortfarande drag från den perioden. När Finland hamnade under rysk överhöghet år 1809 flyttades regionens administration österut. År 1839 blev Heinola stad.
Administrativ historik
1950 överfördes ett område med 2 324 invånare från Heinola landskommun till Heinola stad, och i motsatt riktning områden med 8 invånare. 1 januari 1997 inkorporerades Heinola landskommun. Samtidigt ändrades kommunkoden från 088 (Heinola landskommun hade kommunkoden 089) till 111. Heinola tillhörde S:t Michels län till ändringen av Finlands länsindelning 1 september 1998, då Heinola överfördes till Södra Finlands län. 1 januari 2010 avskaffades Finlands län.
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2021 fanns tre tätorter inom Heinola stads område:
Efter andra världskriget växte framför allt träförädlingsindustrin. Från 1970-talet minskade industrins betydelse samtidigt som handels- och servicesektorerna ökade i omfång.
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.