Himachal Pradesh
I dagens värld är Himachal Pradesh ett ämne som har fått stor relevans och genererat flera debatter och forskning. Dess genomslag har märkts inom olika områden, från politik till vetenskap, genom kultur och samhället i allmänhet. Det råder ingen tvekan om att Himachal Pradesh är ett fenomen som har präglat ett före och efter i modern historia, orsakat betydande förändringar och väckt intresset hos såväl experter som medborgare. I den här artikeln kommer vi att noggrant undersöka effekten av Himachal Pradesh och analysera dess inflytande inom olika områden, i syfte att bättre förstå dess omfattning och konsekvenser.
| Himachal Pradesh | |
| Delstat | |
| Land |  Indien
|
|---|---|
| Huvudstad | Shimla |
| - läge | 31°07′N 77°09′Ö / 31.11°N 77.15°Ö |
| Största stad | Shimla |
| Area | 55 673 km² (Rank 17) |
| Folkmängd | 6 856 509 (1 mars 2011) (Rank 21) |
| Befolkningstäthet | 123 invånare/km² |
| Inträdesdatum | 25 januari 1971 |
| Parlamentstyp | unikameral (68) |
| Guvernör | Shiv Pratap Shukla (2023–) |
| Chefsminister | Sukhvinder Singh Sukhu (2022–) |
| Tidszon | IST (UTC+5:30) |
| Geonames | 1270101 |
| Officiella språk | hindi |
| Förkortning (ISO) | IN-HP |
| Antal distrikt | 12 |
 Karta över Indien med Himachal Pradesh markerat.
| |
| Webbplats: himachal.nic.in | |
Himachal Pradesh är en delstat i nordligaste Indien, i de västra delarna av Himalayamassivet. Två tredjedelar av delstatens territorium utgörs av berg (Pir Panjal).
Historia
Vid sin migration in i området assimilerade arierna det ursprungliga stamfolket Dasas. Under mogulriket slöts överenskommelser mellan härskarna över bergsstaterna vilket lämnade dessa en viss autonomi. När britterna tågade in i området på 1800-talet gjorde de detta genom att militärt besegra de gurkha som sedan blev en viktig beståndsdel i den brittiska armén.
Vid Indiens självständighet ur Brittiska Indien bildades Himachal Pradesh genom sammanförandet av 30 olika furstestater. Status som fullvärdig delstat fick dock inte Himachal Pradesh förrän 25 januari 1971. Dessförinnan räknades det som ett federalt territorium.
Samhälle
De flesta invånarna har sin utkomst från jordbruket, inklusive boskapsskötsel med får och getter. 10,0 procent av delstatens yta är åkermark. Delstaten är en av de fattigaste och minst utvecklade i Indien. Urbaniseringsgraden är 8,7 procent.
Den stora majoriteten (96 procent) är hinduer men det finns också en buddhistisk minoritet, främst i gränsområdena mot Kina, samt sikhism.
I staden Dharamsala finns Dalai Lama, Namgyalkloster och den tibetanska exilregeringen. Totalt finns i delstaten 21 000 tibetanska flyktingar.
Det dominerande språket är hindi som talas av 89 procent av befolkningen; andra stora språk är punjabi (6 procent) och kinnauri (1 procent). 63,9 procent av befolkningen är läskunnig, varav 75,4 procent av männen och 52,1 procent av kvinnorna.
Källor
- ^ Census of India 2011; Provisional population totals, Himachal Pradesh, Distribution of Population, Decadal Growth Rate, Sex-Ratio and Population Density (excelfil) Preliminära resultat från folkräkningen 2011. Läst 22 april 2011.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Himachal Pradesh.
Se även
| ||||||||||||||||||
