Hopp (dygd)
I den här artikeln kommer vi att utforska Hopp (dygd) på djupet, ett ämne som har väckt ett växande intresse för det samtida samhället. Hopp (dygd) har genom åren varit föremål för debatt, studier och reflektion, med tanke på dess relevans och genomslagskraft inom olika områden i det dagliga livet. Från dess ursprung till dess inflytande idag har Hopp (dygd) spelat en avgörande roll i hur människor uppfattar omvärlden, såväl som för att fatta beslut som påverkar både individuellt och kollektivt. Genom en detaljerad och opartisk analys syftar denna artikel till att belysa Hopp (dygd) och dess implikationer i dagens samhälle, och erbjuda en global vision som omfattar olika perspektiv och förhållningssätt.
Hopp är en av de tre teologala dygderna inom katolsk och kristen tradition, hämtat från Bibeln:
| ” | "Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken." | „ |
| – Första Korinthierbrevet 13:13 | ||
Hoppet, som är en kombination av längtan efter något och en förväntan om att en gång få mottaga det, har som mål föreningen med det gudomliga och därmed den eviga glädjen. Som de andra dygderna har hoppet sin utgångspunkt i människans vilja och inte känslorna.
Katolska kyrkan
Enligt katolska kyrkan är hoppet nedlagt i människors hjärtan av Gud, varför det ingår i de så kallade gudomliga dygderna.
Exempelvis påve Benedictus XVI:s andra encyklika Spe salvi (2007) är latin för "I hoppet är vi räddade".
Referenser
Noter
Webbkällor
| |||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||
