Humaniora
Ämnet för Humaniora är ett ämne som alltid skapar stort intresse och debatt bland experter och allmänheten. Med en historia som sträcker sig många år tillbaka har Humaniora varit föremål för många studier, forskning och diskussioner inom olika discipliner. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på ekonomin har Humaniora visat sig vara ett ämne av stor relevans idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Humaniora, från dess ursprung till dess nuvarande situation, för att erbjuda en komplett och uppdaterad bild av detta viktiga ämne.
Humaniora är de ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas ämnen som etnologi, filosofi, historia, idéhistoria, estetik, konstvetenskap, retorik, språk och litteraturvetenskap. Till humanvetenskaperna räknas dessa samt även sociologi, pedagogik, kulturantropologi och psykologi. Vidare räknas ibland även religionsvetenskap eller teologi till humaniora, även om dessa ämnen vid Uppsala universitet har egna fakulteter. Vid Lunds universitet tillhör de samma fakultet sedan 2010. Humaniora kännetecknas av kvalitativ forskning och ett hermeneutiskt förhållningssätt i en tradition som ursprungligen kommer från teologin.
Historia
I västvärlden kan studiet av humaniora härledas till antikens Grekland, som en bred utbildning för dess medborgare. Under Romartiden utvecklades de sju fria konsterna (liberal arts), som bestod av grammatik, retorik och logik (tillsammans trivium), samt aritmetik, geometri, astronomi och musikvetenskap (tillsammans quadrivium). Dessa ämnen formade grunden för den medeltida utbildningen, med tonvikt vid humaniora som ett praktiskt ämne. Ett större skifte inträffade med renässanshumanismen under 1400-talet, då humaniora började betraktas som ämnen att studera snarare än praktisera, med följden att fokus flyttade från de traditionella ämnena (såsom filosofi) till ämnen som litteratur och historia.
Under 1900-talet har den rådande synen på humaniora blivit utmanad av en postmodernistisk rörelse, som försöker omdefiniera humaniora i mera egalitariska termer som anses mera passande för ett demokratiskt samhälle, eftersom de grekiska och romerska samhällena, där humaniora utformades, var elitistiska och aristokratiska.
Humaniora i världen
Japan
2015 uppstod en mediastorm kring ett påstått förslag från japanska regeringen att universitet skulle sluta undervisa i humaniora och istället tillhandahålla kurser av vad de menade har "praktiskt värde" för samhället. Efter omfattande kritik både inom Japan och internationellt drog dock utbildningsdepartementet tillbaka förslaget. Sociologiprofessorn Shunya Yoshimi menar att mediakontroversen delvis var orsakad av ett missförstånd av regeringens intentioner. Nyttan av humanioraforskning i Japan har dock, likt i många andra delar av världen, under lång tid varit omdebatterad, och den får betydligt mindre forskningsanslag än forskning inom andra områden.
Tidskrifter
Det finns flera tidskrifter ur ett överskådligt humanvetenskapligt perspektiv. En av dessa är Human IT som studerar informationsteknologin och informationsvetenskapen ur ett humanvetenskapligt perspektiv.
Se även
Referenser
- ^ ”Japan's humanities chop sends shivers down academic spines”. The Guardian. 26 september 2015. https://www.theguardian.com/higher-education-network/2015/sep/25/japans-humanities-chop-sends-shivers-down-academic-spines. Läst 7 juli 2016.
- ^ O'dwyer, Shaun (11 april 2019). ”Must Japan's humanities go global?” (på amerikansk engelska). The Japan Times. https://www.japantimes.co.jp/opinion/2019/04/11/commentary/japan-commentary/must-japans-humanities-go-global/. Läst 21 april 2021.
Vidare läsning
- Gunnar Castrén (1958), Humanister och humaniora : tryckt och talat från sex decennier : Gunnar Castrén., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113527054, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022221