Ilija Garašanin
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Ilija Garašanin och utforska dess många aspekter och betydelser. Ilija Garašanin är ett ämne som väckt intresse och debatt genom historien och blivit en mötesplats för olika perspektiv och discipliner. Från sitt ursprung till sitt inflytande idag har Ilija Garašanin satt en outplånlig prägel på samhället och kulturen. Under dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i en upptäckts- och reflektionsresa kring Ilija Garašanin, och analysera dess inverkan i olika sammanhang och dess relevans i människors liv. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa genom Ilija Garašanin, där vi kommer att upptäcka dess betydelse och betydelse i den samtida världen.
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Ilija Garašanin | |
 | |
| Född | 28 januari 1812 Garaši, Serbien |
|---|---|
| Död | 22 juni 1874 (62 år) Grocka, Serbien |
| Medborgare i | Furstendömet Serbien |
| Sysselsättning | Politiker, statsperson |
| Befattning | |
| Serbiens inrikesminister | |
| Barn | Milutin Garašanin (f. 1843) |
| Föräldrar | Milutin Savić |
| Redigera Wikidata | |
Ilija Garašanin, född 28 januari 1812, död 22 juni 1874, var en serbisk politiker. Han var far till Milutin Garašanin.
Garašanin tog aktiv del i den rörelse, som ledde till Miloš Obrenovićs störtande 1839 och blev 1844 under Alexander Karađorđević inrikesminister. Som sådan verkade han ivrigt för landets utveckling och företrädde samtidigt en utpräglad neutralitetspolitik, vilket ledde till hans avlägsnande vid Krimkrigets utbrott efter påtryckning från det ryssvänliga partiet. Garašanin uppträdde härefter som en av ledarna av oppositionen mot Alexander, vilken i januari 1858 måste anta honom som inrikesminister. Som sådan genomdrev han samma år Alexanders avsättning, men tvingades att avgå, sedan Miloš Obrenović 1859 på nytt tillträtt makten. 1861 blev han under Mikael Obrenović utrikesminister och var 1862-67 konseljpresident och gav som sådan den serbiska politiken dess inriktning för tiden fram till första världskriget.
Källor
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Noter
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Ilija Garašanin.