I dagens värld spelar Ingeborg Nordin Hennel en grundläggande roll i vårt samhälle. Oavsett om det är inom politik, ekonomi, kultur eller något annat område har Ingeborg Nordin Hennel en betydande inverkan på våra liv. Genom historien har Ingeborg Nordin Hennel varit föremål för studier, debatt och kontroverser, och dess inflytande är fortfarande relevant idag. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Ingeborg Nordin Hennel, och analysera dess betydelse och roll i den samtida världen. Från dess ursprung till dess relevans idag har Ingeborg Nordin Hennel spelat en avgörande roll i mänsklighetens utveckling och dess studie gör att vi bättre kan förstå världen omkring oss.
Ingeborg Nordin Hennel | |
Född | Anna Ingeborg Petronella Nordin 28 maj 1934 Tvååker, Halland |
---|---|
Död | 20 maj 2017 (82 år) Katarina distrikt, Stockholm |
Yrke | Litteraturvetare |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Verksam | 1976 – |
Anna Ingeborg Petronella Nordin Hennel, född Nordin den 28 maj 1934 i Tvååker i Halland, död 20 maj 2017 i Katarina distrikt i Stockholm, var en svensk litteraturvetare och professor i litteraturvetenskap. Hon blev filosofie doktor 1976 på en uppmärksammad avhandling om Olof Högberg. Därefter var hon under några år verksam vid Umeå universitet, innan hon knöts till Uppsala universitet, där hon blev professor. Hennes forskning rör bland annat äldre norrlandslitteratur, det så kallade moderna genombrottet, 1800-talets litteratur i genusperspektiv, teaterhistoria med fokus på skådespelarnas sociala villkor, svensk novellistik och äldre kvinnliga dramatiker. Hon deltog i det nationella projektet Teater i Sverige. 2008 belönades hon av Svenska Akademien med det stora Schückska priset för sin forskargärning.
I Tidskrift för Litteraturvetenskap (nr 2/2000) riktade hon källkritik mot Tiina Rosenbergs studie Byxbegär, vilket fick gensvar i de flesta svenska dagstidningar.
År 2014 utkom Ingeborg Nordin Hennel med en stor författarbiografi över Alfhild Agrell. Samma år tilldelades hon Lotten von Kræmers pris av Samfundet De Nio.