Internationalisering
I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Internationalisering, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Internationalisering har skapat stort intresse och debatt inom olika områden, från vetenskap till politik, inklusive populärkultur. I den här artikeln kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Internationalisering, från dess ursprung och utveckling, till dess inverkan på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att diskutera experternas åsikter och perspektiv på ämnet, såväl som de personliga erfarenheterna från dem som har varit direkt involverade i Internationalisering. Den här artikeln syftar till att ge läsarna en bred förståelse av Internationalisering och uppmuntra till kritisk reflektion kring detta ämne som är så relevant idag.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Internationalisering innebär anpassning till och samarbete mellan flera nationer.
Inom teknik och kultur innebär internationalisering att man skapar förutsättningar för samarbete och förståelse mellan nationerna. Till exempel en produkt som är "internationaliserad" kan användas i flera kultur- och språkområden. Ett exempel på en sådan produkt är potatisskalaren.
Inom ekonomisk geografi görs ofta en distinktion mellan internationalisering och globalisering, där globalisering avser en djupare gränsöverskridande ekonomisk integration, medan internationaliseringen avser samarbete mellan nationer. Skillnaden mellan globalisering och internationalisering är att det förra avser ett upphävande[förtydliga] av nationsgränser medan det senare betyder ett samarbete[förtydliga] över dem.[källa behövs]
Inom företagsekonomi innebär internationalisering till vilken grad företaget är engagerat i internationella affärer. Internationalisering kan därför ske i båda riktningarna, dels genom en utåtriktad internationalisering, exempelvis export, men även en inåtriktad internationalisering, exempelvis genom import. Internationaliseringsprocessen beskrivs i Uppsalamodellen.
Se även
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Internationalization.
Noter
- ^ Johanson, Jan; Vahlne, Jan-Erik (1977-02-01). ”The Internationalization Process of the Firm: A Model of Knowledge Development and Increasing Foreign Market Commitments”. Journal of International Business Studies 8: sid. 23–32. doi:. https://www.researchgate.net/publication/5223466_The_Internationalization_Process_of_the_Firm_A_Model_of_Knowledge_Development_and_Increasing_Foreign_Market_Commitments. Läst 2 januari 2018.