James Van Allen
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet James Van Allen och dess inverkan på det samtida samhället. Från dess uppkomst till dess nuvarande utveckling har James Van Allen spelat en avgörande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Under denna analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna som utgör James Van Allen, samt dess inflytande på kultur, ekonomi och teknik. Vidare kommer vi också att ta upp de etiska och sociala implikationerna förknippade med James Van Allen, samt möjliga framtidsperspektiv. Med ett multidisciplinärt tillvägagångssätt försöker denna artikel erbjuda en heltäckande syn på James Van Allen och dess betydelse i den moderna världen.
| James Van Allen | |
 | |
| Född | 7 september 1914 Mount Pleasant, Iowa, USA |
|---|---|
| Död | 9 augusti 2006 (91 år) Iowa City, USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | University of Iowa, Iowa Wesleyan University, Mount Pleasant Community High School  |
| Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare, professor, kärnfysiker, geovetare |
| Arbetsgivare | Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory Carnegie Institution for Science (1939–1942) University of Iowa (1951–1985) |
| Noterbara verk | Van Allen-bältena |
| Barn | 5 |
| Utmärkelser | |
| Guggenheimstipendiet (1946) Person of the Year (1960) Richtmyer Memorial-priset (1960) Elliott Cresson-medaljen (1961) John Adam Fleming Medal (1963) William Bowie-medaljen (1977) Royal Astronomical Societys guldmedalj (1978) International Space Hall of Fame (1984) National Medal of Science (1987) William Procter-priset för vetenskapliga bedrifter (1987) Crafoordpriset i geovetenskap (1989) Vannevar Bush Award (1991) Gerard P. Kuiper Prize (1994) Nevada Medal | |
| Redigera Wikidata | |
James Van Allen, född 7 september 1914 i Mount Pleasant, Iowa, död 9 augusti 2006 i Iowa City, Iowa, var en amerikansk fysiker som arbetade vid University of Iowa. Ur mätresultat från forskningssatelliterna Explorer I och Explorer II, påvisade han 1958 att jorden omges av två bälten med hög strålningsintensitet bestående av elektroner och protoner. Bältena har sedan uppkallats efter Van Allen.
Van Allen invaldes 1981 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. För sina forskningsresultat tilldelades han 1989 Kungliga Vetenskapsakademins Crafoord-pris, som i dag uppgår till cirka 500 000 USD.
Litteratur
- Abigail Foerstner, James Van Allen: The first eight billion miles. University of Iowa Press, Iowa City, 2007. ISBN 978-0-87745-999-6.
Källor
- ^ Encyclopædia Britannica, James A. Van Allen, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, James Van Allen, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Find a Grave, James Alfred Van Allen, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, Springer .
- ^ läs online, www.crgazette.com .
- ^ läs online, clas.uiowa.edu .
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.
- ^ läs online, www.notablebiographies.com , läst: 7 september 2017.
- ^ james-a-van-allen.
- ^ läs online, aapt.org .
- ^ läs online, www.fi.edu .
- ^ läs online, www.agu.org .
- ^ läs online, physicstoday.scitation.org .
- ^ läs online, www.nasonline.org .
- ^ läs online, www.nmspacemuseum.org , läst: 17 juli 2023.
- ^ Induction Ceremony to Honor 3 Pioneers, Albuquerque Journal (på engelska), 23 september 1984, s. 91, läs online .
|